Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ANATOMISK NOTIS TILL GAFFELNS HISTORIA. 237
Bartolomeo Colleoni på hans slott för Kristian den förste af
Olden-burg. Colleonis munskänk Alberto dei Quarenghi har en stor gaffel
i vänster hand, då han håller på att skära för en fågel. Kungen
har, så vidt man kan se, ej någon bordsgaffel men väl handdukar
eller servietter att torka fingrarna på, något som då, när man ej
hade bordsgafflar, behöfdes mera än nuförtiden, om också vi vid
kräftätning m. m. anlita tvagning vid bordet på medeltida sätt.
När bordsgaffeln först togs i bruk och när den mera allmänt
användes är, såsom vi veta, långt ifrån klart. De faktiska uppgifter,
som kunna lämnas härom, böra därför hafva intresse, och är det detta,
som föranledt mig här lämna ett litet strå l ill stacken. Jag gör det,
då jag har den möjligen falska tron, att våra etnografer mera sällan
studera gamla anatomiska klassiker under sökandet efter forna seder
och bruk.
Den författare jag här skall citera är ej någon mindre än vår
störste renässansanatorn, Andreas Vesalius. Han har förvärfvat
sig hederstiteln »Anatomiens fader» genom sitt väldiga, epokgörande
arbete om människokroppens byggnad eller såsom det utförligt heter:
»Andreas Vesalii Bruxellensis, invictissimi Caroli V Imperatoris
me-dici, de Humani corporis fabrica. Libri septem. Basileae per Joannem
Oporinum 1555.» (Förtalet är dateradt 1542.)
I detta arbete förekomma en mängd härliga anatomiska
afbildningar i träsnitt efter teckningar af Tizians lärjunge Stephan a
C al c ar. De rikhaltiga initialerna med sina verksamma putti gifva
i bilder utan ord en mycket intressant kulturhistorisk skildring
särskildt i anatomiskt och kirurgiskt hänseende.
Ibland textfigurerna hos Vesalius förekommer en bild af ett bord
med olika instrument afsedda för anatomen vid dissektionerna, fig. 2.
Här ligga på vänstra öfre delen af bordet två s. k. hanmli. Dessa hakar
äro försedda med ganska stora skaft till handtag. Dylika hakar
användas numera sällan af anatomerna. I stället har man
dubbelhakar utan handtag. Kirurgerna bruka däremot allt fortfarande
både spetsiga och trubbiga hakar vid sina operationer.
Då Vesalius beskrifver instrumenten, som ligga på bordet, säger
han om hakarna: »Licebit etiam hamulos duos effingere, illos refe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
