- Project Runeberg -  Fataburen / 1917 /
3

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA ANMÄRKNINGAR TILL GUSTAF ROSENHANES RESPUBLICA GLACIALIS

böndren på den ene armen och Heensö böndren på den andre, den ene
halfdeelen aff kijhlen till Heensöö, den andre till Grefseboo, och därraedh är nothen
dragen öfwer allt thet wattnet, som kominer socknen till så i Hjelmaren som
i Upsjögarne uthau åthskillnadt, allenast detta är i noga achttaget, ät
wasse-låten eller hufwudfisken är gifwen åth den, som ägande haffwer warit till
watnet effter urminnes häffden. Således haffwa dhe continuerat hwar Winter
i 5 eller 6 månader å slagh dageligen, så ät ingen weet säga aff någon träta
i några hundrade åhrs tijdh, uthan wasseloten är riktigt och uthan mothsägdse
gifwen aff Gräfseboo watnet till Heensö. Och är till märkia, ät notkungarne
eller Directorerne för Nooten haffwa mästadels warit landbönder till Heensöö,
såsom Jöns i Ökna på 50 åhrs tijdh, och effter honom Nils Larsson i Österby
på 40 åhrs tijdh, hwilcken flytte ifrån Österby, Knut Kurcks gårdh, och till
Barrö, Gustaff Rosenhanes gårdh - mycket sökt ät willia komma tillbaka igen -
hwarwedh nothen bleff deelad itu, så ät Heensöö håller sin noth för sigh och
Grefseboo eller Hanebergh sin ifrån åhr 163-. Grefsboo nothelagh står uppå
ät få niuta thet watnet, som the haffwa haft wasselothen uthaff i uhrminnes
tijder, tillbiudandes fast många skiähl och documenter ät thet bewijsa medh
een deel serskillte i från the Controversier, som haffwa warit om Byrgräntzerna
på landet. Och ändoch nootkungarna, som sagdt är, haffwa warit
underhaff-wande till Heensöö, så haffwa the lijkwäl godhwilleligen och aff een rätrådigh
wanligh deelningh låtit Grefseboo ägande behålla sin Wasselot, ehwar
urminnes häfden har kommit them till så aff Näsnas och Torps watn i Hielmaren
som Gräffseboos och Barröös i Näshulta sjöarna intill nu för någhre åhr sedan,
som annat begyndt och tillbudit är, thet Tings-acterna skola uthwijsa, där alle
witne och skiähl äro reycierade wordne, och i medlertijdh effterlåtet ät hwad
ingen lagmans domb dömbt haffwer är intaget, och Grefseboo nothlagh driffwet
ifrån sin urminnes häffd sampt det urgarnbla hemmanet Näsna i från sit
eendeste Fiskewatn. Och detta aff Heensöö notlagh, som alldrigh haffwer
warit tillbudit eller haft där den ringeste rätigheet tillhörande.

Enligt denna relation, som i all sin knapphet utgör ett godt
komplement till Rosenhanes skildring, skulle det gemensamma
fisket upphört någon gång på 1630-talet, således ungefär 50 år
innan Respublica glacialis utkom. Att vinterstaten upplösts eller
höll på att upplösas, redan då den lilla skriften författades,
framgår af vissa yttranden i den, hvarom mera nedan. Förordet
är dateradt 1650 och arbetet i sin helhet antagligen skrifvet någon
gång på 1640-talet. Före år 1643 kan Respublica glacialis dock icke
vara författad, då den stränga vintern detta år omnämnes däri.
Relationen förlägger vinterstatens upplösning något tidigare, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:03:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fataburen/1917/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free