Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOGDÖ KYRKAS BRUDSKRUD. 55
I detta sammanhang må äfven till styrkande af att icke alla
gåfvor med tiden öfvergingo till rena afgifter anföras följande
utdrag ur ett sockenst. prot. af den 28 maj 1778:
*Som flere gånger händt, ät kyrkogångspenningarne, hvilka hittils blifvit
lagde såsom Offer på Altaret ej så riktigt utgådt, i synnerhet då flere än
en blifvit på en gång kyrkotagne; ty förestäldte Pastor och Församl. biföll,
ät Offren hädan efter likasom i andra nästgränsande Soknar afläggas;
undantagande wid Brudwigsel, då det begärades, ät de penningar som då falla för
Brud Mässans sjungande må få läggas på Altaret; hwilket bifölls.»
När det 1691 antecknas, hvad sedan förra inventeringen 1681
tillkommit, medtagas ej de 4 st. smyckena på smala band, pärlkedjan,
taftsbanden och löshåret, förmodligen endast därför, att dessa äro
de obetydligaste och billigaste effekterna, och ej därför att de saknas.
Ett silfverbåge och en kedja uppräknas, hvilka äro senare tillkomna.
De hafva såsom inköp blifvit specificerade på följande sätt:
»Anno 1685. d. 3 Martij kiöpt till kyrkians brudskrudh en Sölf(ve)rkedh
huijt om ll/s lod a 3. dr. - - 22: 16»; (1689 i juni) »köpt till
brud-sölfret ett Sölf(ve)rbälte förgylt, med en förgylt kedh och knapp uppå, som
väger så när 52. lod med dhen remmen som bältet är påfäst–––-143: -.»
Vid jämförelse mellan antalet af dem som gifvit på sin
hedersdag (= de som blifvit vigda) och dem som betalt för brudskruden
visar det sig, att de fyra första åren begagna sig alla par af kyrkans
skrud,1 och dessutom lejes den af ett par i Helgarö och ett i Vansö.
Emellertid visar en statistik för det första decenniet, att af 6
brudpar årligen bruka endast 4 par skruden. Dess popularitet har
sålunda hastigt sjunkit och visar ingen tendens att stiga trots det
kostbara bältet af år 1689, hvarföre på sockenst. 1691 d. 21/9 beslutes
»Att kyrkiones brudskrud brukas fram för någon fremmande, men när
flera brudar are än en så tillätes sökia sig annorstädes brudesaker (?), sedan
kyrkiones skrud är betingat.»
skolat gälla i hvarje socken och på något sätt förmedlats af kyrkliga myndigheter,
hörsammats och efterlefvats i olika landsändar, samt huru lokal tradition uppkommit
och fortlefvat divergerande eller sammanfallande med det allmänt gällande, skall
säkerligen blifva känt genom det noggranna studiet af kyrkoarkiven.
1 Kyrkvigsel torde vid denna tid varit oundgänglig utom för adeln. Carl XI:s
rescript och förklaring af år 1681 d. 4/s till biskopen i Skåne stadfäster bl. a. »ät
alla copulationer och barndop skola förrättas i kyrkan, undantagandes in casu necessitatis
eller ibland adelen, etc». Först i och med vigselritualet i 1811 års handbok lämnas
officiellt full frihet åt alla i detta afseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
