- Project Runeberg -  Fataburen / 1917 /
74

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fig. 5, får man lägga upp ett lämpligt antal maskor att utgöra
underlag för första hvarfvet. Sedan man därefter format en slinga,
fig. 9, att börja med, blir arbetets gång följande:

1. Medan slingan a får ligga kvar öfver tummen, fig. 9, stickes
nålen uppifrån i närmaste öppning b, fig. 7, och kvarhålles där
medan tummen drages ut och man med denna håller slingan a
nedtryckt, fig. 7.

2. Nålen stickes underifrån i slingan c, fig. 7.

3. Nålen föres under slingan d, fig. 7.

4. Slingan a lägges under nålen, fig. 7, 8.

5. Tråden e lägges under nålen, fig 8.

6. Tummen hålles i läge att mottaga nästa slinga, fig. 9, nålen
föres igenom alla slingorna och tråden drages till.

Det var den nu beskrifna sömnaden jag först fick se. Senare
fann jag en variant af tekniken, hvarpå silen, fig. 3, är ett godt
exempel. Fig. 10 visar denna arbetsmetod, och som vi se är
utförandet här något enklare. Denna sil är sydd af gethårsgarn.

Dessutom har jag från Hemslöjden i Östersund fått mottaga
prof på vantsömnad af ett tredje slag, hvarom mera längre fram.
Enligt uppgift heter det om en sådan vante, att den är »bunnen
med nål el. nålbönnen»[1].


Föremål som dessa göra intryck af någonting synnerligen solidt
och slitstarkt. Går en tråd sönder, så löper ej hela raden slingor
fara att gå upp som t. ex. hos stickade saker. Vill man under
arbetet gå tillbaka för att rätta ett fel, får man som vid annan
sömnad lof att draga tråden igenom stygn för stygn. Vantarna sys
glest af mjukt ullgarn och valkas efteråt, hvarigenom de bli
mycket täta och luddiga. Vackrast äro väl de värmländska hvita
vantarna, fig. 1. På sina trakter i Värmland äro männens vantar svarta,
kvinnornas hvita. Äfven förekomma gråa vantar, och alla pläga vara
prydda med grannt broderi, blombuketter och rankor i brokiga
färger. Vissa olikheter i mönstren lära var betecknande för någon


[1] Jag ber här få framföra mitt tack till fröken Stanny von Engeström, Uppsala,
fru Hansback Anna Persdotter, Näset, Älfdalen och fröken Agnes Ericson, Östersund,
för deras värdefulla upplysningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:03:56 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fataburen/1917/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free