- Project Runeberg -  Fataburen / 1917 /
76

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

MARIA COLLIN.

flerfärgade broderade ornament af ren romansk typ. Museet har
äfven tagelsilar från Norge[1] och Finland.

Då jag första gången närmare betraktade en värmlandsvante,
erinrade jag mig lifligt ett föremål bland de egyptiska (koptiska)
samlingarna i K. K. Österr. Museet i Wien, en sydd strumpa, som
nu föreföll mig påfallande likna denna vante. Bild 11 ger en
föreställning om originalet, som är af groft hvitt, rödt och svart ullgarn
och liksom våra likartade arbeten sydt hvarfvis, men åt vänster.
Fig. 12-14 tydliggöra utförandet. Strumpan är beskrifven i L.
Schinnerers "Antike Handarbeiten", hvarur fig. 11-14 äro hämtade.

Denna förf. karaktäriserar arbetssättet som »eine
wohldurchdachte und raschfördernde Stichart», och detta är just hvad man
själf ville säga, sedan man inträngt i mysteriet. Arbetet går fort
undan, och man måste i hög grad beundra en så sinnrik
kombination af trådslingor som denna sömnad är. Men då hon vidare
talar om arbetet som »uns völlig fremd», så måste vi nordbor
reagera. Ty att släktskap - och en mycket nära sådan -
råder mellan de nordiska allmogesaker, om hvilka denna uppsats rör
sig, och den koptiska strumpan är uppenbart. Väl är den egyptiska
tekniken icke fullt i detalj sådan som våra nyss beskrifna metoder,
men som vi sett har ju tekniken ej heller hos oss varit alldeles
enahanda, och hvarför skulle ej denna handarbetsart så väl som
alla andra fresta till variationer?

Det var af synnerligen stort intresse att få det förut nämnda
profvet från Jämtland, som på en obetydlig afvikelse när befinnes
öfverensstämma med strumpan. Äfven profvet är sydt åt vänster,
och enda skillnaden är den, att på profvet är stygnet fig. 12 taget
under tre trådar i stället för två.

Sammanfatta vi det föregående kunna vi således urskilja tre
typer, af hvilka fig. 5-9 och 12-14 torde lämpa sig bäst för det
mjuka ullgarnet och fig. 10 för det styfva taglet. Det
gemensamma draget kan ju sägas vara, att de alla utföras i likartade hvarf
och i ständigt upprepade för hvarje typ enahanda serier af stygn.


[1] Kanske kan uttrycket påta vara besläktadt med det norska pok = smaaarbeide och poka = sysle flittigt med smaaarbeide. (Ross’ ordbog.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:38:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fataburen/1917/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free