Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 LITTERATUR.
Det kapitel, som för Fataburens läsare är det omedelbart mest
intressanta, handlar om »magiska knutar (trollknutar), knutar med
rituell och symbolisk betydelse». Utgående från prof. Westermarcks
förklaring på ordet religion, nämligen att religion skulle vara
dyrkarens försök att medels en knut fästa guden vid sig och därmed
förmå guden att göra dyrkarens vilja, visar förf. upp, hur denna tro
äfven applicerades på förhållandet människor emellan, s. k.
trollknutar. Han tar exempel från Snorres kungasagor, Vergilius,
fornegyp-terna, den judiska talmud, ja, den sammanställning af exempel från
alla de olika och mest olikartade folk och raser, som förf.
åstadkommit, borgar ju för - helt naturligt f. Ö. - att knutarna haft
och ha en universell magisk betydelse. Särdeles intressant är
notisen om att tabu-symbolen på Söderhafsöarna, d. v. s. det med hvilket
ett föremål åskådliggöres som tabu, brukar vara en tråd bunden om
stället, föremålet o. s. v. och sålunda exakt motsvarar skyddet för
Trophonios’ orakel i antikens Grekland och Laurins rosengård i
medeltysk tid. Uppfattningen att man kunde binda vindar med knutar
och att vid de olika knutarnas upplösning respektive vindar
los-släpptes, synes också ha varit allmänt spridd i världen. Knutarnas
roll i folkmedicinen är ju ett bekant kapitel för hvar och en, som
aldrig så litet sysslat med etnografi (etnologi). Men äfven veritabla,
._.
nyttiga medicinska knutar ha studerats. Prof. Ohrvall har nämligen
gjort sig mödan att gå igenom den sengrekiske läkaren Oreibasios’
beskrifningar å knutar, användbara i kirurgiens tjänst, och därvid
lyckats rätta en del äldre missuppfattningar af vissa knutars
karaktär liksom en del nya metoder att lägga knutarna kommit i dagen,
t. ex. för den dubbla karkhesios, säckknuten.
Internationella företeelser äro äfven många svåra knutar, som
den om etnologiska företeelser okunnige gärna ville tillskrifva endast
högre kulturstadier. Märkligt nog påträffas dessa äfven hos
primitiva folkslag. En knut, som tycks vara allmänt känd och använd
framför andra, är skotsteket, som återfinnes ej blott i europeiska nät
och ryssjor utan äfven i fångstredskap från Tahiti, Poumotu, Samoa
Nya Guinea, Alaska, Titicaca-trakten, Kamerun och Gran Chaco
(Argentina), d. v. s. det material, som stått förf. till buds i svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
