Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 LITTERATUR.
bergs Min son på galejan (Stim 1913, s. 202 f). - S. 167
»Veder-qvseger sig gandske incognito» betyder väl helt enkelt: utan att
skåla öfver lag. - S. 171 not 3. Det är påtagligen oriktigt, att
bruden skulle dansas »af laget», när hon dansar bruddansen, som
vanligen är den första dansen vid bröllopet. - S. 201 not 4. Äfven
om Junge hade rätt i sin förmodan att korstecknet hänger ihop med
Tors hammartecken, så är detta väl knappast fallet in casu. - S.
209 och not 6 afser »vandkalve», här icke vattsot hos nyfödda
kalfvar? Enligt folktron uppstår dylika kalfvar genom att korna dricka
vatten, hvari finnas »vandkalve» (»grundvr0vl»)? Jfr Kamp, Danske
Polkeminder s. 226 (n:r 758) med den citerade notisen hos Kristensen,
Det jyske Almueliv, Tb. l, 117 (n:r 1,241). På samma sätt uppstår
en »dynekalv», om en ko slickar den käpp, hvarmed sängkläder
piskas, Kristensen, Sägn og Övertro fra Jylland II, 2 s. 16 (n:o 141).
Se äfven vatnkalfr hos Fritzner, III, 879. - S. 233 och noterna 5
och 9. Junges mening är tydligen, att man i Tyskland använder
åskviggen mot maran (der Alp) och därför kallar den »Alpen schoss»,
hvilket naturligtvis är oriktigt i så måtto, att namnet härleder sig
af att den anses afskjuten af älfvorna.
Dessa anmärkningar rikta sig egentligen till fackmannen. För
Öfrigt kan man icke nog skänka sitt erkännande åt Utgifvarens
osparda omsorg och samvetsgranna flit. Litteraturhistoriskt väl
kommenterade upplagor af de gamla kulturhistoriska författarna är
något som icke kan skattas för högt. Högeligen synes det därför
vara att önska, att utgifvaren finge tillfälle att inrikta sin energiska
forskarflit på någon måhända ännu värdefullare urkund än Junges
kanske mer från yttre historisk än från inre vetenskaplig synpunkt
intressanta bok.
K. Rob. V. Wikman.
Gabriel Nikander, Byar och gårdar i Helsinge från 1750 till 1865.
Bidrag till Helsinge sockens historia, utgifna af Svenska
Odlingens Vänner i Helsinge. Första häftet. Borgå 1916.
Detta arbete, som i en fristående volym behandlar Helsinge
sockens i Nyland profana byggnadshistoria i sin helhet under något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
