Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 LITTERATUR.
Arbetet syftar längre än att vara endast en historisk
sockenskildring. På flera punkter söker författaren - på ett enligt min
uppfattning synnerligen förtjänstfullt sätt - ge öfverblickar öfver
utvecklingen ända sedan medeltidens början. Han berör därvid i
ganska stor utsträckning förhållandena äfven i Sverige och då i nära
anslutning till svenska forskares resultat. Det torde därför vara
berättigadt att något dröja vid en och annan punkt i
framställningen, hvarjämte några smärre anmärkningar här framställas, hvilket
författaren själf säkert medger, då ju ämnet ingalunda ännu är så
bearbetadt att någon större säkerhet vunnits.
Det första kapitlet är en liten men intressant exposé öfver
by-planerna, hvarvid författaren delvis i strid mot Kaasalainen häfdar
den allmänna likheten och sammanhanget mellan Sverige och
Finland. I förbigående undras om numera termen svinvall är känd i
Finland som benämning på ett område invid byn. Det förekommer
på kartan, fig. 7, öfver Skomarböle by af 1769, men författaren går
ej alls in därpå. I Dalarna, exempelvis Farnas by i Mora socken,
finnes uttrycket alltjämt och betecknar ett område alldeles intill byn,
som ej får läggas till åker, men kan användas till nya tomter,
således en utväg till utväxt af byn utan att den af författaren som
medel mot trängsel inom byn nämnda utflyttningen behöfver anlitas.
Intressant är att ordet, troligen i samma bemärkelse, utom den af
namnet själft angifna, redan förekommer ex. i Upplandslagen.
Mera ingående dröjer förf. vid gårdsplanerna, då de mera direkt
sammanhänga med byggnadssättet. I Finland öfverväger den enkla
fyrkantiga gården - med ett och annat hus utanför - såsom ju
är att vänta, då man känner dess allmänna förekomst hos oss i stora
delar af Sverige, speciellt Norrland och Dalarna, samt de sydsvenska
bondgårdarna. Efter hvad jag kan finna, synes detta icke ens här
hemma vara fullt klart, hvarför det här må kraftigt häfdas.
Därjämte förekomma emellertid gårdar med skilda man- och fägårdar
och så äfven i Finland och Helsinge, men vanligt blef detta system
där endast på herrgårdar och större bondgårdar.
Författarens syn på gårdens äldre historia synes något dunkel
och motsägande. Då detta också visat sig vara fallet på en del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
