- Project Runeberg -  Fataburen / 1917 /
94

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

94 LITTERATUR.

gård i Vasa län från 1752, där nyssnämnda system förekommer,
till och med som hos oss med skiljelängan bestående af stall och
portlider. Det synes dock vara en mera enstaka företeelse och
tydligt svenskt inflytande. I detta sammanhang kan påpekas att
materialet i Helsinge nog kunnat afvinnas ytterligare en del synpunkter,
om utom stugan och boden några af de andra husens placering,
exempelvis just stallets, följts i detalj och på samma sätt med gårdens
yngre utvecklingshistoria till närvarande tid.

Om jag således måst deklarera afvikande mening i en del fall,
är det en tillfredsställelse att finna att författarens uppfattning i
många andra sammanfaller med den jag kommit till och som jag i
sinom tid skall publicera.

Boningshuset belyses ingående och i flera punkter i anslutning
till Hammarstedts skildring af upplandsböndernas byggnadskonst.
Om också Uppland och Nyland ömsesidigt influerat på hvarandra,
tror jag dock att hufvudgången äfven här varit som i fråga om
gårdarna. Noteras kan att intet belägg på det hos oss vanliga sättet
att i äldre tid från h var dagsstugan af balk a en f ramkammare genom
tvärvägg anföres, däremot spårar förf. redan på 1550-talet i
Helsingfors en uppdelning af anderstugan i två rum genom en längsgående
vägg. Den senare rikare indelningen och allmänna utvecklingen af
boningshusen genom inflytande från boställen och herrgårdar liknar
den svenska.

Mycken uppmärksamhet skänkas tekniska byggnadsdetaljer och
deras folkliga benämningar. Bland de många intressanta
upplysningar, som här lämnas, vill jag särskildt framhäfva redogörelsen för
de inre mullbänkarna, som i stället för trossbotten uppkastades längs
väggarna i de varmare rummen och försågos med skoning af stenar
eller stockar och täcktes af särskilda tiljor, som ibland voro
upptagbara. Dylika mullbänkar med något öfver golfvet upphöjda
täcktiljor har jag påträffat exempelvis i Västmanland. De äro af alldeles
särskildt intresse och ha sammanhang med golfvets och bänkens
äldre historia (jfr det isländska och sydsvenska huset samt eldhusen
i Dalarna). Annars är det ju som bekant de yttre mullbänkarna,
som mest framträda hos oss.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:03:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fataburen/1917/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free