- Project Runeberg -  Fataburen / 1917 /
95

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LITTERATUR. 95

Vid redogörelsen för taken anföras inga exempel på de hos oss
vanliga tredingstaken, medan däremot brutna innertak med något
sluttande sidoflak äro vanliga äfven i uthus (ex. bastur o. rior). De
bästa parallellerna härtill finnas hos oss i Dalarna och Norrland,
och visa där äfven konstruktiva öfverensstämmelser. - Husens
inredning skildras så godt som helt medelst arkivaliska uppgifter. -
I kapitlet om bondgårdarnas uthusbyggnader är det utom rior och
bastur främst bodar och härbren, som få mera utförlig behandling.
Författaren ansluter sig här till ett af Hans Hildebrand i Sveriges
Medeltid framkastadt påstående, att ordet loft är af isländskt-norskt
ursprung och anser sig t. o. m. kunna påvisa att ordet ännu är på
vandring österut. Hildebrands uppfattning är emellertid felaktig.
Det finns direkta ljudlagsskäl för att ordet är svenskt, hvilket
framgår exempelvis af O. F. Hultmans redogörelse för a-omljudet i
»Hälsingelagen och Upplandslagens Arfdabalk» i Acta Societates
Scien-tiarum Fennicee, XXXIII: 2 eller Axel Kock: Svensk Ljudhistoria.
Om ordet dock möjligen är tidigt lån, kommer det till oss från
Danmark eller Tyskland. Enligt bl. a. Falk och Torps etymologi betyder
det äldst tak, ursprungligen af afskalad bark, d. v. s. granbark eller
näfver, hvarpå alltså kanske finns nordiskt förhistoriskt belägg.
Ordet är då släkt med tyska Laube och det till romanska språk
lånade ital. loggia, franska loge.

Bland allmogens uthus saknar man redogörelse för kvarnar.

Skildringen af boställsbyggnader och herrgårdar är som sagdt
mycket instruktiv och bygger bl. a. på värdefullt arkivaliskt
material. Dessa mellanklasshus, oftast af trä, äro ju så pass centrala
företeelser i vår nordiska arkitektur, att man måste förvånas öfver
hur litet de blifvit föremål för behandling hos oss. I Finland har
man som så ofta inom den inhemska kulturhistorien energiskt tagit
itu med uppgifterna. Sålunda har författaren haft god hjälp
exempelvis af Suolahtis ofvan omnämnda arbete om de finska
prästgårdarna, där äfven trädgårdsanläggningarna behandlades. Om dessa
senare har nu författaren ett särskildt litet kapitel, hvilket kan
vara af intresse att veta, då i vårt västra grannland, denna gren
af konst- och kulturhistorien framdragits till modern behandling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:03:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fataburen/1917/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free