- Project Runeberg -  Fataburen / 1917 /
98

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

offuer guldhsmedener», var väl redan tidigt organiseradt enligt
författningarna med ålderman och bisittare, något så när regelbundna
sammankomster, vid hvilka lärlingar inskrefvos, gesäller utskrefvos
och mästare efter aflagda prof förklarades för ämbetsbröder o. s. v.,
men med kontrollens effektivitet synes det äfven där icke hafva varit
på fullt betryggande sätt ordnadt. – Genom Antoni Grills skrifvelse
till Stockholms guldsmedsämbete den 13 augusti 1689, som utgjorde
en närmare förklaring på en resolution af Kungl. Kammarkollegium
af den 2 maj 1689, ordnades detta i detalj, och från och med detta
år stämplades i Stockholm tillverkade guld- och silfverarbeten jämte
med stadens och mästarens stämpel äfven med års bokstaf.

I samband härmed utgingo från riksvärdien äfven till
guldsmederna i en mängd andra svenska städer skrifvelser, innehållande
»Gullsmedhz Skråå Hwar effter the sig i alla städer och Provincier
i Sveriges Rijke rätta och regulera skola». – I första punkten
föreskrefs att: »ingen Stadh eller Province i Konungarijket kan hafwa
något Skråå medh mindre der finnes fyra mästare uthi Gullsmedz
Embetet; så länge the icke äro så starcke, så skola the lyda under
nästa Province som the äro så starcke uthi och hafwa skråå, till
dhes dhe ock warda så starcke».

Huru många dylika (guldsmeds-)provinser landet uppdelades uti
har jag tillsvidare icke bestämdt kunnat fastslå. – Malmö var sedan
gammalt hufvudorten i Skåne, men år 1690 inrättades ett själfständigt
guldsmedsämbete i Kristianstad, som till en början rivaliserade med
Malmömästarna om inflytandet i de sydsvenska småstäderna. I
Blekinge blef det jämförelsevis nyanlagda Karlskrona hufvudorten äfven
i detta afseende, med ett själfständigt guldsmedsämbete alltifrån 1691.
För västra Sverige var gifvetvis Göteborgs guldsmedsämbete det
ledande: Antoni Grills bref till mästarna där är dat. 9 sept. 1690.

Småland synes hafva bildat en (guldsmeds-)provins, men med
Kalmar och Jönköping som rivaliserande hufvudorter. –
Guldsmedsämbetet i Östergötlands provins hade sin hufvudstad i Norrköping.
– Hur det var ordnadt i Svealand och Norrland har jag ännu icke
lyckats utreda: Stockholms guldsmedsämbete intog ju en ledarställning,
men därjämte synas guldsmederna i Arboga hafva bildat ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:03:56 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fataburen/1917/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free