- Project Runeberg -  Fataburen / 1917 /
129

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NILS GABRIEL DJURKLOU. 129

bättre skyddas, helst upptagas ur kyrkogolfven och infogas i
kyrkomurarna o. s. v., hvilket sedan ock blifvit af regeringen
påbjudet. Och hvilket intresse för våra kyrkors inventarier och minnen
har icke sedan framvuxit!



Äfven upptog han 1868 frågan om ett provinsmuseum och ett
anordnande på Örebro slott därför, en fråga som först tio år
därefter blef uppförd på dagordningen och på 1880-talet genomfördes.
Hans framsynthet framträdde ock härvid därutinnan, att han yrkade
det provinsmuseet äfven borde omfatta »yngre tiders odling och seder»,
något som blifvit beaktadt i fråga om det nyinrättade »Örebro
länsmuseum».

Såsom antikvitetsintendent företog Djurklou antikvariska
forskningar i Värmland (1866-1867), i Elfsborgs län (1868-1869) samt
i Finnveden och Mo härad i Småland 1870, genomströfvade dessa
trakter och gjorde rika fynd i fornminnen, saga, sägner och
folkspråk, gjorde omfattande anteckningar ur kyrko- och häradsarkiv samt
sökte öfverallt väcka befolkningens intresse för traktens gamla minnen
och fornlämningar. .Resultatet häraf föreligger i en mängd - minst
ett tiotal - väldiga folianter och kvartband, flertalet med talrika
teckningar, förvarade i antikvitetsakademiens arkiv. Djurklou, som
älskade upplysning, hade gjort sig förhoppning om, att det mesta
af det sålunda inhöstade skulle befordras till tryck. Han ville med
sina anteckningar och forskningsresultat upplysa, intressera och draga
folket med sig, väcka kärlek till våra minnen och uppelda
fosterlandskärleken. Men den dåvarande gamle riksantikvarien var af
annan åsikt. Han ville icke offentliggöra det, blott insamla och gömma,
liksom rufva däröfver, och så förblef allt otryckt, magasineradt på
akademiens hyllor. Detta förtröt så Djurklou, att han icke vidare
ville ägna sig åt denna art af forskning utan upphörde därmed. Men
han ägnade sig sedermera så mycket mer åt andra grenar på
forskningens vida fält.

Om Djurklous mångsidiga författare- och forskningsverksamhet
i öfrigt må i korthet anföras. Såsom sågo förtal j are och »folklorist»
intager han utan gensägelse främsta rummet bland sina samtida i
vårt land. Han var en kvick, humoristisk och målande berättare

S-J 70114. Fataburen 1917.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:48:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1917/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free