- Project Runeberg -  Fataburen / 1917 /
131

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NILS GABRIEL DJURKLOU. 131

storiska, ekonomiska och till och med kamerala förhållanden. Äfven
detta har ju ock i nutida forskningen gjort sig gällande.

Intressanta och för vår folkkännedom värdefulla
folklifsskild-ringar har han gifvit oss i skrifterna: »Från Värmlands finnskogar»
(1873), »Unnarsboarnas seder och lif» (1874), en för vår
folkkännedom särdeles viktig urkund, samt »Lifvet i Kinds härad i
Västergötland i början af 17:de århundradet» (1885), hvilket arbete visar,
hvilken rik och förtrolig inblick i tidens enskilda lif domböckerna
kunna gifva, och huru det allmänna rättsförhållandet i äldre tider tedde
sig och gammal sed egde vitsord gentemot gammal lag.

En rad af mera utförliga eller kortare skrifter såsom
anmälningar eller recensioner eller inlägg i någon kulturhistorisk fråga visar
huru bevandrad och intimt förtrogen han var med våra
medeltidsurkunder. - Bakom hans talrika anmälningar af skrifter ligger ofta
ett ej obetydligt forskningsarbete. Med notiser, anekdoter och
faktiska uppgifter belyser han ofta och i rikt mått sitt ämne. I alla
hans småskrifter »framlyser med karakteristisk skärpa i tankegång
och stil en författare, som väl behärskar sitt ämne, vet att förläna
det klarhet och precision och står för hvad han sagt».

Såsom genealog och personalhistoriker intager Djurklou äfven
ett af de främsta rummen i vårt land och har betecknats såsom den
utan all fråga förnämste kännaren i nutiden af svenska adelns histo-

o

ria. Åtskilliga afhandlingar vittna om vidsträckta insikter och
djupgående forskningar på detta område. Så hans inträdestal i K. Vitt. Hist.
och Ant. Akademien: »Om Göran Månssons till Bolmsnäs jordebok,
några bidrag till Stjerneättens historia» (1876); vidare hans »Bidrag
till Svenska frälsets historia», anmälan af Schlegels och Klingspors
»Den ointroducerade adelns ättartaflor» (1876); »Om arfs- och
bördstvisterna efter Eggert Grupendal» (1878); »Arfstvisten mellan Nils
Nilssons till Traneberg och fru Ingegerds till Öja afkomlingar» (1890).
T »Svenska släkter med sparren öfver ett blad till sköldemärke»,
åtföljda af släkttaflor, söker han förklara det inre samband, som
antagligen funnits mellan de skilda ätter, hvilka i vårt land under olika
tidsåldrar fört detta sköldemärke samt utreda deras dunkla
uppkomst. I dessa arbeten visar sig hans öfverlägsna förmåga att i det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:03:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fataburen/1917/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free