Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA BIDRAG TILL DET NORDISKA HUSETS HISTORIA. 149
I sin tur ha germaner och slaver fått impulserna från antikens
kulturfolk, äfven om det ännu återstår mycket för att fullt klargöra
förhållandet mellan dem båda. Af vikt är härvid den fyrsidiga
hustypens likhet i sina grundformer. Differenserna bero på en serie
kvarlefvor, som upptagits i de nya husformerna, samt i den fortgående
utvecklingen, som i stor utsträckning skapar geografiska skillnader.
I östra Tyskland spelar knuttimringen alltjämt en större roll än i
landet för öfrigt.1 Vidare dominerar denna byggnadsteknik i Alperna.
Knuttimringens utbredningsområde är således - om man
frånser Skandinavien och västra Alpområdet - utprägladt östligt. En
stor roll spelar härvid virkesåtkomsten och timrets art. Det är
hufvudsakligen barrskog, som lämpar sig till knuttimring (sålänge
man ej har plankor), och häri samt i skogstillgångarna ha vi en af
förklaringarna till det knuttimrade, husets geografiska fördelning
i Europa.
Som nämnts var det i norra Italien det äldsta belägget på dess
förekomst i utbildad form påträffats En mera primitiv teknik, i
viss mån jämförlig med våra gärdsgårdar, som äro en korsningsform
mellan res- och liggvirke, är dock påträffad i Schweiz från yngre
stenåldern, nämligen i pålbyggnaden Schölz.2 I Baden känner man
en knuttimrad graf kammare från en tid, som hos oss motsvarar
bronsålderns senare del.3 Från förromersk järnålder är ett fynd
gjordt vid Hallstätter Salzberg i Österrike. Det var ett fyrkantigt
hus af runda stockar med runda skåror på stockarnas öfversida för
knutningen.4 I den forna Persanzig-sjön i Pommern har påträffats
en pålbyggnad af glest, liggande timmer med mycket svaga skåror
på öfversidan. Vid gaflarnas midt stodo på utsidan stolpar, som
uppburo ryggåsen. Det sistnämnda har många paralleller både i
Nordsverige och i Finland. Byggnaden tillhörde yngre järnålder.5
1Jmf. Richard Dcthlefsen: Bauernhäuser und Holzkirchen in Ostpreussen,
Berlin 1911.
2 U. T. Sirelius: a. a. i Finnisch-Ugrische Forschungen. Bd 9, sid. 63.
3 Montelius: a. a., sid. 81.
4 Sirelius: a. a. och bd, sid. 64.
5Kasiski: Die Pfalbauten in dem ehemaligen Persanzig-See bei Neastettin, Bal"
tische Studien, Stettin, 1869, sid. 77 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
