Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 SIGURD ERIXON.
Vid denna tid synes som nämnts redan knuttimringstekniken
ha funnits hos oss.
Om också knuttimringen på de vanliga kulturvägarna söderifrån
kommit till oss, finnes inget stöd för att medräkna det västliga
huf-vudstråket. De flesta skälen tala i stället för att anse de östligare
vägarna för de egentliga förmedlarna. Det är troligen öfver Oder
och Weicbselområdena som Skandinavien till största delen nåtts af
nu berörda företeelser.
Vi återgå till husens form. Till grundtypen hör också ett
förrum, som bildas på olika sätt. Gemensamt för dem är att taket
skjuter ut öfver dörrgafveln som ett skydd.
Det understödes då ibland af tvenne (eller flera) stolpar. Denna
typ, som här kallas förhall, är som bekant belagd inom vidsträckta
områden i Europa såväl i historisk som förhistorisk tid och finnes
i byggnader af res virke, liggtimmer och sten. Den sammanhänger
med liknande anordningar på både runda och ovala hyddor.
Förhallen har alltså det knuttimrade huset öfvertagit från resvirkes-
. *
huset.1 Äfven om olika typologiska skikt af förhallens utveckling
finnes representerad i norra Europa, torde den utbildade formen med
framskjutande sadeltak, stödt på stolpar, äfvenledes kommit till oss
söderifrån. - Ibland har man insatt flera stolpar mellan de båda
ursprungliga, och de ha då till funktion att understödja takåsar.2
De förekomma också reducerade till dockor på en tvärbjälke i
förhallens gafvelröste (jmf. i det följande!).
Dessa mellanstolpar motsvara väl närmast kolonnerna i den
något yngre forngrekiska megarontyp, som har kolonner mellan
an-terna. För öfrigt utfyllas ibland i resvirkeshusen förhallens väggar
till ett mer eller mindre slutet rum. Äfven finnas korsningsformer
med nästa form af förrum.
Denna andra hufvud ty p har husets båda sidoväggar
framskjutande ett stycke vid ingångsgafveln, hvarigenom ett öppet, täckt
förrum bildas, som här kallas svale eller gafvelsvale. Det är den
1 Stödstolparna i det inre, som också, höra ihop med resvirkeskonstruktionen, saknas
däremot normalt i våra knuttimrade hus. Jag har dock påträffat dem någon gång, t. ex.
i bastur.
2 Jmf. Mandelgren: Atlas till Sveriges odlingshistoria, pl. IV, fig. 35.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
