- Project Runeberg -  Fataburen / 1917 /
152

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SIGURD ERIXON.

Det finnes bland de urspr un gli gar e nordiska knuttimrade husen
en del särformer, som synas vara utspecialiserade redan fore inbrottet
i Norden. Dit hör t. ex. stolpboden, som har en utomordentligt stor
utbredning inom vidt skilda områden. Likaså finnas en del
konstruktioner, som återgå på äldre faktorer. Dessa måste emellertid
studeras i sitt särskilda sammanhang och skola till en del belysas i det
följande.

Husets vidare utveckling från grundtypen går efter olika linjer,
men det är mest boningshuset som går i teten. Ombildningeri sker
för olika ändamål eller under inflytanden utifrån så, att typutvecklingen
skapar dels likartade ändamålsgrupper, dels geografiskt afgränsade
provinstyper. Samtidigt förmår likväl urtypen bibehålla sig i vissa
ända-målsgrupper, så att den alltjämt kan återfinnas i alla gammalsvenska
landskap. Det senare beror, såsom i det följande skall visas, på att
vissa huskategorier, som lågo mera spridda utanför
gårdsformationerna, t. ex. bastun,1 smedjan, ängsladan, länge förblefvo mera
oberörda af utvecklingen, där ej särskilda omständigheter tillstötte.
Grupperingen och gårdsanläggning ärna spela en afgörande roll i det
nordiska husets historia. Då nu urtypen äfven i boningshus här
och där kunnat bibehållas, antyder detta, antingen att bygden är
särdeles ålderdomlig eller att speciella syften eller lefnadsförhållanden
gifvit dessa hus deras särprägel. Sålunda har också stor fattigdom
eller åtminstone materialbrist etc. kunnat verka konserverande.

De första särmärkena vid boningshusets utveckling och
differentiering äro hos oss följande: rums fördelning en, beroende på
sammanväxt af olika hus eller tillkomst af innerväggar, gafvelsvalens
öfvergång till att bli ett slutet rum, uppkomsten af ingångsdörr på
långsidan samt eldstadens förflyttning till ett hörn eller en vägg,2 vidare
kökets indragande i stugan. Därtill komma en serie andra detaljer,

1 Bastun liar redan tidigt börjat flyttas ut från de andra husen (jmf. Sven
Lönn-borg: »Gamla hus och hustyper» i Ymer 1903, sid. 178). I Magnus Erikssons
landslag säges »nu ständer bafjzstoua vtan gar|)z, smijria, hemelikt hus sellae lafa».

2 Mellan svenska hus och finska eller slaviska uppstå genom eldstadens förläggning
och ugnens användning tydliga divergenser, jmf. A. O. Keikel: Die Gebäude der
Cere-missen, Mordwinen, Esten nnd Finnen i Journal de la Société Finno-Ougrienne, IV,
1888.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:03:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fataburen/1917/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free