Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
SIGURD ERIXON.
stugorna, men kommer genom grupperingen vanligen i husets
midtrum. Området vid Spiseln afskiljes genom en tvärstock från
^stugan i öfrigt och är vanligen stenlagdt. Häri och i en del annat ses
en tydlig påverkan från det skånsk-danska »sterset» (det stenlagda
r
- "-.*
)k .>/.-<
«lh."j
;i"5?to’O
Ä^ft "^^Ä&^^i J
;^rTf^r
»T »k Ä* «* K . i
- - T~~T-r-T .*––-n-^^J-^KT*"1 ~» ^*- –artu ~
-ss-täaÖ5SBäÄ^£^&’^:
Fig. 5 a. Blekingstugan på Skansen.
kökspartiet finns dock äfven annars, t. ex. i vissa trakter i Finland,1
liksom i Norge). Utbredningsområdet för denna hustyp är norra
Skåne, Halland, Blekinge, Småland och - ännu på 1700-talet -
Västergötland upp till Kinnekulle.2 Ett eller annat exemplar är ock
C
–––––-B
Fig. 5 b. Blekingstugan på Skansen.
kändt på Öland.3 Senare kunna dessa 2 eller 3 hus sammanväxa
helt och få samma tak, antingen med en eller två våningar.
På visst sätt besläktadt härmed är det här och där ex. i
Västergötland förekommande bruket att kombinera en bod med stugan,
1 Sirelius: Finn.-Ugr. Forsch. XI, sid 72 f.
2 Skansens kulturhistoriska afdelning. Vägledning. Jmf. Pehr Kalms AVästgötha
och Bohusländska Resa år 1742. Stockholm 1746.
3 Jmf. ex. Mandelgren: Atlas till Sveriges odlingshistoria. Pl. VII, fig. 63.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
