- Project Runeberg -  Fataburen / 1917 /
160

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160 SIGURD ERIXON.

i mera aflägsna trakter inom det nordligare området påträffa hus, som
äga en ålderdomligare och primitivare karaktär än i landet för
öfrigt. Detta gäller framförallt fäbodarna, där anläggningarnas
art och lefnadsförhållandena bidragit att konservera åtskilligt, som
i den egentliga bygden öfvergifvas. Ett tydligt tecken på
ålderdomlighet ligger bl. a. däri, att boningshusen i stor utsträckning
här bevarat grundtypen. Knappast finnes emellertid något svenskt
område, som bättre än fäbodarna i Jämtland, Härjedalen och Dalarna

. .

bibehållit det gamla. I de s. k. långfäbodarna i Älfdalen erhålla vi
en utgångspunkt, emedan förhållandena där i mycket äro de mest
primitiva inom området. Det kan i förbigående anmärkas, att
Alfdalen äfven i en del andra afseenden måste tillskrifvas rangen att
intill de senaste årtiondena ha varit Sveriges ålderdomligaste socken.
Språket bär en synnerligen konservativ prägel, och exempelvis kan
anföras att nasalvokalerna, som för öfrigt bortlades i största delen af
Norden åtminstone på 1200-talet, här ännu i stor utsträckning kunna
iakttagas. På liknande sätt förhåller det sig ined runskriften, som
ända in på 1800-talets senare hälft lefvat kvar och användts i dessa
trakter.

II.

Innan vi behandla fäbodarna i dessa trakter blir det nödvändigt
att dröja vid en annan sida af kökets historia än placeringen,
nämligen dess utveckling och användning. En utförligare behandling
af detta ämne skall jag söka ge i annat sammanhang. I
långfäbodarna kallas kok- och sofhusen eldhus. Detta namn finnes äfven
annorstädes, ex. i Norge och i fornvästnordiskan. Det innebär inget
annat än ett framhållande af att detta hus har eldstad i motsättning
mot de ouppvärmbara. Senare särskiljer termen bus med öppen härd
från stugor med ugn eller hörn spis. Vanligen anser man, att blott
ett hus ursprungligen hade eldstad, hvaraf termen eldhus. Detta
kan endast delvis vara riktigt, d. v. s. mindre gälla Norden,
åtminstone större delen af Skandinavien, än mera sydliga trakter. Den
stora klimatskillnaden mellan vinter och sommar i Skandinavien
synes mycket tidigt, möjligen redan under stenåldern, ha åstad-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:03:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fataburen/1917/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free