- Project Runeberg -  Fataburen / 1917 /
161

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA BIDRAG TILL DET NORDISKA HUSETS HISTORIA. 161

kommit, att äfven den fasta befolkningen bodde på olika sätt vinter
och sommar. Näringsförhållandena nödvändiggjorde ju tidigt att
man för boskapens, jordbrukets eller fiskets och jaktens skull
växelvis uppehöll sig på olika platser vinter och sommar, men en
motsvarande skillnad synes äfven af gammalt ha funnits mellan
sommar- och vinterboning hos den helt fasta befolkningen i vårt
klimat. Om vintern kröp man ihop så mycket som möjligt i ett rum,
som kunde uppeldas och tjäna till kok- och sof hus. Detta har i stor
utsträckning bibehållit sig hos allmogen ända till vår tid, till och
med så, att när köket, såsom ofvan framhållits, i södra delen af
Sverige placerats i den lilla kammaren midt emot förstugan, har man,
åtminstone i vissa delar af Småland, under vintern ensamt användt
detta rum till sof-, arbets- och kokrum för hela familjen. Den
oerhörda hettan i en dylik boning har i vårt klimat haft en särskild

.3

lockelse. Ar 1586 har S. Kiechel, som då reste genom landet, en
del intressanta uppgifter härom,1 stödda på förhållandena i Småland och
Blekinge: »Kök, kammare, sofrum samt allt hvad till hushållet hörer,
allt inrymmes om vintern i detta rum (stugan) och i stället för spis bruka
de bakugnen; i densamma uppgöres eld tre timmar före dagen, så att
i detta rum är så varmt, att hustrun, barnen och tjänstefolket, som

. .

icke ha utgöra, hela vintern gå i bara linnet.» Äfven Linné och
andra författare ha påpekat liknande förhållanden. I själfva verket äro
bastubaden och de finska och slaviska folkens sätt att bo i bastur
och rökstugor en tillspetsad form af dylika lefnads- och
bostadsförhållanden. Svettbaden, som äldst togos i boningshusen vid den
öppna härden, utvecklas så småningom till ångbad, för att slutligen
försiggå i ugnförsedda rökstugor eller bastur. Hos de nordligare
folken förblir detta hus gärna vinterbostad, medan det hos
skandinaverna degraderas till uthus, utan att man kan fastställa någon
period, då de skulle ha bott i ugnsbastur.

Om sommaren flyttade man, ofta dock ej de gamla, ut ur
vinterhuset och sof i uthus, bodar och lador eller i särskilda
sommarhus.2 Oerhördt vanligt och vidt utbredt på nordliga bredd-

1 S. Kiechel: En resa genom Sverige år 1586 (Heimdals folkskrifter 44, sid. 29).

2 Sommarhus omnämnes 1487 på Gottland, jmf. C. J. Bergman, Gotländska
skildringar och minnen, sid. 53.

11-170114. Fataburen 1917.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:03:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fataburen/1917/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free