- Project Runeberg -  Fataburen / 1917 /
163

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA BIDRAG TILL DET NORDISKA HUSETS HISTORIA. 103

ligt flera forskare kan man på litterär väg ej konstatera särskildt
kök på germansk botten förrän under frankisk tid. På Island är
det först omkring år 1000 de kunna beläggas hos bönderna.
Sålunda finnes i den poetiska Eddan direkta uppgifter om gemensamma
kok- och sof hus, men ej motsatsen, och i Norge talar ännu Magnus
Håkanssons landslag i andra hälften af 1200-talet om dylika
kombinerade hus. Enligt den uppfattning vi här sökt häfda måste detta
för Skandinaviens vidkommande bero på att vinterköken af gammalt
haft en sådan karaktär, medan sommarköken kommit i skymundan i
litteraturen. På stormännens gårdar däremot synes i västra Norden
kök förekomma som fast institution året om i särskilda hus (soöhus,
steikarhus etc.)1 redan vid 800-talets slut. Först senare uppdyka
bagarstugor och brygghus, särskilda eller förenade. I Sverige ha vi redan
i de gamla landskapslagarna belägg på fasta, särskilda kök,
stekarhus, men de gamla beläggen röra blott prästgårdar. Företeelsen är
i denna form inkommen söderifrån och vann först fotfäste hos de
mäktigare och förnämare och spridde sig därefter långsamt bland
allmogen. Det frankiska huset med dess utlöpare norrut i det
danskskånska huset och den södra svenska gruppen med kök i
förstuka mmaren innefattar i viss mån d}4ikt särskildt kök, men har ofta
dessutom särskilda bågar- och bryggstugor, hvarjämte, såsom ofvan
framhållits, sommarköksinstitutionen äfven här ofta gör sig tydligt
gällande. Detta sker ex. i Småland så, att köket i koven kan öfvergå
till att bli både sofrum och kök under vintern eller så att detta
kök blott användes om sommaren eller också så att bagarstugan
utanför blir sommarkök (så ex. ofta i Blekinge) etc.

På de stora borgarna och herrgårdarna och de gårdar, som direkt
följde dem, låg köket ofta i en särskild flygel eller undre våning,
hvarjämte särskilda kök kunde finnas för herrskapet (jmf. herrköken
i Borgholm, Kalmar etc.) och för tjänarna. Normalt finnas dess-

1 Hjalmar Falk i >Maal og minne» 1910, och J. Hoops: Reallexikon der
Germa-nischen Altertumskunde. Strassburg 1915-191(5, art. Kiiche; V. Gudmundsson:
Privat-boligcn på Island, s. 100 ff.: Rhamm: Ethnografische Beiträge zur germ.-slaw.
Altertumskunde II: l flerstädes. Jmf. Axel Nilsson: Aril, spis och ugn, Ymer 1905,
sid. 204.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:03:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fataburen/1917/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free