Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA BIDRAG TILL DET NORDISKA HUSETS HISTORIA. l $5
inan säga, att de båda öfversta åsarna tillsammans äro en dubbel
kroppås, detta åtminstone då de ligga på den öfversta röstklabben.
Ej sällan finnes dock en röstklabb ofvanpå dem också.
De båda tak f allén utan ryggås likna en del taktyper hos finska
folk, som enligt Sirelius uppstått genom sammanparning af tvenne
skyddstak, liknande dem i våra slogbodar.1 Emellertid kan
kroppåsen i de nu berörda eldhusen ha bortfallit af praktiska skäl.
Sambandet mellan dessas tak och de primitiva, ensidiga eller
två-sidiga skyddstaken skall belysas i ett annat sammanhang.
Dörrarna till eldhusen äro enkla med tvärslåar på utsidan.
o
Åtminstone numera leda de på järnhakar. Endast i ett fall har
jag påträffat ett eldhus, som hade ingång på båda gaflarna, fig. 29.
Det var i Kolmarks fäbod och där saknades således fondväggens lave.
En mjölkbod låg vid hvardera gafveln. Denna typ är sålunda en sen
motsvarighet till den västnordiska hallen.
Belysningen i eldhuset är svag. Genom hålen eller springan i
taket tränger ej mycket ljus. Emellertid förstärkes det något genom
på fondgafveln och långväggarna2 upptagna små fyrkantiga gluggar
eller »vindögon» (»vinndågu» eller »glyrnur») j m f. fig. 08 och 40.
Någon gång är en större öppning gjord i fondgafvelns roste, fig. 41.
Ibland äro vindögonen försedda med skjutluckor på insidan (j inf.
fig. 42, där dock luckan fallit bort). De kunna annars stoppas
igen. Dessa gluggar äro egentligen tillkomna för att få drag och
mera utlopp för röken. De påminna således nära om basturnas
gluggar, liksom de små draghål, som ibland finnas i gamla svenska
och norska stugor. Ar 1734 beskrifver Linné3 en stuga i Malung,
med hörnspis. På fondgafveln var ett litet fönster. Han tillägger:
»I fordna tider hafva de brukat fönster på taket, som nu hos de
meste kommit ur bruk.» I våra dagar kan man knappast anträffa någon
stuga med takfönster i Dalarna. Äfven i eldhus, som kunna ha
rökhål i taket, finnas väggluggar. Efter allt att döma ha väggluggarna
(hvarur sedan fönster) i norra delen af Sverige (liksom hos finnar
1 Finnisch-Ugrische Forsch. IX: 84, etc.
2 Ibland 2 på hvar.
3 Iter Dalekarlicum a. uppl., sid. 334.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
