- Project Runeberg -  Fataburen / 1917 /
193

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N.UJH.A 1J1.MUAG TILL DKT NORDISKA llir.SKTS H1STOH1A. 193

en mängd dialekter = skulle, stängerna, som bilda skullen (speciellt
längsgående stänger på tväråsar), hvilket är den ursprungligare
betydelsen. Ordet är nära släkt med fnord rann n. = hus, gotiska
razn - hus och rasn = planka, inre tak. På samma sätt är det med
slinner pl. eller slinne n. –- stängerna som bilda en skulle.1

o

Åsarna med tvärstänger omnämnas både af Linné och
Hiil-phers. De finnas också i en del fähus, någon gång så tätt ihop att
de beröra hvarandra, l ett dylikt fjås lågo sedan tvärträn från
hvardera åsen till motsvarande långvägg, hvarigenom ett innertak
bildades. Det sammanhang, som här berörts mellan de långsgående
inneråsarna och taken, är en fråga, som skall belysas vid
redogörelsen för andra husgrupper. I hvarje fall ha åsarna i eldhusen
till funktion att uppbära kittelstången. (Denna hvilar däremot i
stårriset i fäbodvallen från Mörsils sn i Jämtland, nu på Skansen,
på tvenne takåsar, hvilket dock är ovanligt.) Hvad utbredningen
af de långsgående åsarna beträffar, finnas de äfven på andra håll i
Dalarna och flerstädes i Norrland, framför allt i Härjedalen och
Jämtland (kallade storkåser»), och hos finnar i Sverige kunna de
påträffas, så t. ex. i. ett finnpörte i Hvitsands sn, Värmland, afbildadt af
Mandelgren.2 I Norrlands kustlandskap äro de däremot numera ej
så vanliga. I hela det ofvan skisserade nordliga området af vårt
land kunna de påträffas ibland, mindre vanligt dock i boningshus
(ex. i fäbodsstugor i norra Uppland) än i bodar etc., t. ex. uppländska
sjöbodar, där de äro regel och kallas såsar* samt användas för
upp-hängning och torkning af nät och redskap.3 I Sverige for öfrigt känner
jag inga verkliga belägg i boningshus. Däremot har jag sett dem i
stugor i byarna i öfre Dalarna och i Norrland. I Alfrosgården på
Skansen (från Härjedalen) uppbära de takstöd. De kunna äfven uppträda
i hus ined innertak. I bastur påträffas de emellertid i Götaland,
någon gång också i andra uthus.4

1 På Östlandet i Norge förekommer namnet slinder pä motsvarande tvärgående åsar.
- Mandelgren: Atlas. Pl. V, lig. 47.

:3 Martin Olsson: Uppländska sjöbodar, Fataburen 191*2, h. 4.
4 En närstående företeelse äro hängande torkstänger i bonings- och uthus. Där
förekomma båda riktningarna.

13-J70114. Fataburen 1917.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:03:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fataburen/1917/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free