Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA BIDRAG TILL DET NORDISKA HUSETS HISTORIA.
19/1
Sverige, hvilket stödes med namnen på dem i Tavastland,
nämligen piitta (< svenska bite) och väsa (< svenska vase) samt
utbredningen.
o
Åldersfrågan torde kanske kunna ses så, att tväråsarna redan
i resvirkeshusen och deras utvecklingsformer ägt konstruktiv
betydelse, medan långsåsarna mera direkt höra ihop ined
knuttimrade hus, bevarade speciellt i hus med härden midt på golfvet
^ ~-^-<r-j:––-^–Ä/
r^- . -v." . ^^ - . . . . I
."- - ’ ~ _. f–~*i-r -ii.- . _
.....
Fig. 45. Interiör af en »kuda». Pörtnuri, Kazan. Efter Heiko!:
Die (lebäudc der Oereinissen 1888, fig. 17.
samt i bodar o. d. Sparrtaken ha bidragit att bibehålla den
tvärgående typen, hvarigenom den fått ny utbredning.
Vid tvärstången, som hvilar på åsarna, fästes kittelkroken
(»kesslkroaken» eller »magen?). Den är antingen gjord af en käpp,1
.hopbunden med vidjor, tig. 40 eller af järn (jmf. fig. 47), i senare
fallet försedd med hakreglering för att kunna höjas eller sänkas
och således identisk med den s. k. skärdingen, som användts i
Norden sedan järnåldern och har en vid spridning öfver större delen
af Europa (jmf. fig. 45). Dylika järnkrokar smiddes i Brunnsbergs
1 Motsvarar nära lapparnas träkrokar, som ofta fästa» vid en horisontell stån#
som ligger pä två stolpar eller saxstöd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
