Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
SIGURD ERIXON.
Fig. 46, 47.
Kittel-krokar. 46, af trä
(»måg»), från Tåtens
fäbod, Älfdalen,
Dalarna. 47 af järn.
. .
by i Älfdalen af myrmalm. Typen tinnes
också i trä. I äldre tid har man också användt
en kedja,1 hvarpå namnet -»ringer» på kroken
i Ore antyder. Detta namn förekommer oftare
öfverfördt på den vridbara arm, hvilken
senare blir vanlig i stugornas hörnspisar,
och som numer främst förekommer i det
nordligare svenska området och där efterträder
åsinrättningen. I eldhus i Särna, Härjedalen
och Jämtland med långsåsar af nyss angifven
typ är ofta en stolpe anbragt antingen med
sin öfra ända vid en tvärstång mellan åsarna
eller vid den ena långsåsen, medan den nedra
ändan står i jordgolfvet. På denna stolpe
sitter en vridbar träarm, kittelvind
(»tjel-vinna» i Särna), hvarpå kitteln hänges öfver
härden. På samma sätt är det äfven
annorstädes i Norrland. I Norge, där denna
kittelvindstyp ofta förekommer, är stolpen
ibland inflyttad till endera gafvelväggen
eller saknas, och träarmen är ofta rikt
or-nerad, likt en kronstång i Dalarna.2
Kittel-vinden i stugornas h örn spisar står denna
tj^p nära.3
Beträffande namnet »måg» förekommer
detta äfven annorstädes. I Orsa, i fäbod-
1 Jmf. Sandvig: De Sandvigske Sainlinger.
2 »Gieya, Gieyin (- gjelgja f.) = det länge trse. som henger udi ildliuset eller
deris r0ghuse ofuer arin, huorpaa de henger deris grydcr og kedler». »Hevie me han
té bonde’, siger brudgomsmendene tre gange. naar de lige saa offte 10ffter hannem öp
imellom sig, ät hand, nemblig brudgommen, skall med een spousebiil eller vserie hugge tre
hug, for huer gäng de 10ffter hannein öp, udi gicyin, uanseet hand kunde vcll naa til ät
hugge foruden deris 10fftning mens god maade og ssee skall hand endelig hafe til sin
dannemands intredelse. Derföre kaldis disse hug ogsaa buonde-hug, dannemandshug eller
gieyehug». Ordsamling fra Robyggjelaget fraa slutten av 1600-talet, utg. av T. Hannaas.
3 Kallas ibland habbal (jmf. härom och liknande benämningar i Norge A. Noreen
[och Bugge]: Ordlista öfver Dalmålet. Sv. Landsmål IV: 2, sid. 144, not 4), ibland
trana (»trånn»).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
