Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\ACRA HIDRAG TILL OKT KORDISKA HUSETS HISTORIA. 197
stugor med hörnspisel fästes grytan på en lång jämten, kallad »mog»
o
öfver spisen.1 Kananet finnes också i Jämtland och i södra
Ångermanland, i sistnämnda landskap betecknar »majen» spiselstolpen samt
. .
kittelvinden.2 Bänken vid Spiseln kallas där »majbänken».3 I Älfdalen
säger man i öfverföra bemärkelse, då flickorna låta elden komma för
nära kittelkroken af trä: »icke skall du bränna magen». Detta namn
måste tydligen sättas, i samband med »ovnkallen» eller »omnkallen»
i Norge, som är en vertikal planka invid ugnen i rökstugorna och
i förening med en låg vägg och en horisontell tvärstång af gränsar
ugnen från stugan i öfrigt.4 I Ryfylke kallas den »kallshovd-fj01»
eller »friaren». Möjligen har den varit utskuren. En parallell är
slutligen att i Södermanland, Östergötland och Småland stödstolpen i
spisen stundom kallas »fästman». Den klädes till högtider med brokigt
papper, och på den bruka ynglingarna hänga upp julklappar till
pigorna. n Dessa bruk och benämningar, liksom dannemanshuggen, som
brudgummen utdelade före äffärden till kyrkan från brudehuset (jmf.
not 2 sid. 196), i kittelvinden, peka åt samma håll: vissa till härden
anknutna, framträdande ting kombineras med friaren eller den
blifvande husbonden. Sannolikt skymtar här bakom föreställningar och
riter, som innebära en manifestation af äktenskapsförbund och
husbondemakt. Kring härden ha för öfrigt sedan fornarisk tid en hel
del äktenskapsriter knutits, hvarvid dock kvinnan speciellt
framträder som härdens och eldens vårdare, hvartill hon insattes af
mannen. - Möjligen finnes ett samband mellan dessa företeelser
och kronstängernas helgd och utsmyckning, medan annars högsätet
och högsätesstolparna varit husbondens och hemmets tron och symbol.
Eldhusens orientering är vanligen, där hänsyn till väderstrecken
kan skönjas, sådan, att dörren vändes åt söder eller åt norr.
1 Boethius: a. st,, sid. 186.
2 Namnet »måg» har jag anträffat i Helsingland i en annan bemärkelse, nämligen
på de bommar i väfstolen, hvarpå väfven upplindas.
3Sandvig: De Sandvigske Samlinger, sid. 45.
41 fäbodstugor i Orsa kallas det bräde med stång under, som i stället för spjälL
uppskjutcs i skorstenen, »tömtkalln». K all n är ett omtyckt namn på bärande stolpar och
ståndare i vertikal ställning.
5 Enligt meddel. af fil. kand. Sven Rothman och fll. kand. Sven T. Kjellberg samt
egna uppteckningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
