Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS LITHBERG.
Nordiska Museet skrifver denne1: »Trämortlarna [i pokalform]
vanligen kallade skogskaffekvarnar äro i bruk endast undantagsvis på
de norra finnskogarna, men de påträffas här och där öfverallt.
Bruket af trämorteln är ej detsamma som af järnmorteln, i hvilken
ämnet stötes sönder. I trämorteln däremot vrides pinnen omkring
kanterna krossande sönder ämnet mot dessa».
Notisen är af ett alldeles särskildt intresse, framförallt eftersom den
sätter den nedan beskrifna svarfvade pepparkrossarens uppkomst i sin
rätta belysning. Men härtill kommer, att den illustrerar ett
arbetssätt, som måste hafva mycket gamla anor. I den grekiska litteraturen
träffas såväl ordspråksvis som i annat sammanhang uttrycket vnégov
TteQiTQOTii, hvilket ordagrant öfversatt betyder »mortelstötens
kring-vridande». Uttrycket användes enligt de lexikaliska handböckerna
bildlikt om en, som alltid vrider sig rundt inom samma krets, som
alltid håller sig till samma sak och likväl icke blir färdig, alldeles
så som mortelstöten eller borret alltid vrides omkring på samma
plats. Sammanställningen af mortelstöt och borr är slående. Så
vidt jag vet är den anförda anteckningen från Värmland den enda,
som ger den fullt tillfredsställande förklaringen till den annars för
vårt betraktelsesätt rätt egendomliga liknelsen.
Primitiva mortlar sådana som den nyss anförda förekomma
också i andra former. Fig. 5 från Härjedalen står den fig. 2 afbildade
mycket nära, fig. 6 från Dalarna visar oss pokalformen ytterligare beto-
o
nåd, och fig. 7-8 från respektive Ångermanland och Dalarna visa oss
prof på ornerade former af den grundtyp, vi gjorde bekantskap med
i fig. 4. Slutligen visar oss fig. 9 från Uppland en senare
utvecklingsform, hos hvilken den från stampan ärfda grundformen är på
väg att försvinna.
Liksom den pokalformiga stampan, så förekommer också morteln
af motsvarande form ännu flerstädes hos bondbefolkningen på
Europas fastland, framfor allt i de slaviska länderna2.
1Mskr. af N. Keyland, haft. 5 sid. 169, med fig. 411 och 412.
2Maurizio, Verarbeitung des Getreides zu Fladen. Anzeiger f. Schweiz. Altertumsk.
XVIII, Ziirich 1916, sid. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
