Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BEBYGGELSEUNDERSÖKNINGAR. 35
nämner t. ex. Grau1 1752 fäbodar på Torstuna sockenallmänning.
Andra äldre uppgifter finnas om fäbodar i Västmanland nästan nere vid Mälaren. År 1672 hade t. ex. Bro sockens prästgård2 i Åkerbo
härad en fäbod vid namn Bovallen. I hvad mån man för öfrigt i
Sverige, såsom allmänt antaget är, kan sluta sig af ortnamn att
fäbodar förefunnits, skall jag icke ingå på i detta sammanhang. Det
må här vara nog att påpeka, att fäbodarnas sydgräns för närvarande
markerar en kulturgeografisk rålinje inom vårt land, som äger
många paralleller i etnografiskt och språkligt hänseende. Fäbodväsendets
genomgripande betydelse för lefnadsförhållandenas utbildning är af
den art, att man härvidlag verkligen kan tala om en
karaktärsskillnad norr och söder om denna gränslinje.
I de summariska uppgifter, som vanligen bestås i litteraturen
om fäbodväsendet, ser det ofta ut, som om detta vore en tämligen
enhetlig och likartad företeelse inom det område, där det
förekommer. Detta är emellertid icke fallet. Redan häraf motiveras
ingående undersökningar. E. Hammarstedt och N. Keyland ha lämnat
bidrag om fäbodar i Älfdalen och Härjedalen. För Nordiska Museets
räkning har jag gjort undersökningar och medhunnit vissa delar af
Dalarna, framför allt i socknarna norr och väster om Siljan, vidare
mer eller mindre ingående i Härjedalen, Jämtland, Hälsingland och
Ångermanland. I norra Uppland har Museet också påbörjat sådana
forskningar, och fil. kand. Sven Rothman har i detta syfte besökt
några socknar. Vid de instruktionskurser, som Museet hållit för
uppsalastudenter under senare år, ha dessa frågor särskildt
understrukits, och i anslutning härtill har exempelvis kand. O. Bannbers
systematiskt genomgått flera socknar i Västerdalarna och sporadiskt
äfven i Österdalarna och tagit itu med uppgiften att monografiskt
skildra fäbodsförhållandena i dessa trakter. För undersökningarna i
öfrigt återstår ännu mycket, såväl inom de landskap, som ej ännu
med-hunnits som de, som delvis blifvit berörda. Som nedan skall antydas,
kunna flera af de viktigaste problemen inom vår bebyggelsehistoria
vinna utomordentligt betydelsefulla resultat genom fäbodsstudiet,
1 Grau: Beskrifning öfwer Wästmanland, Wästerås 1754, s. 596.
2 Enl. prästgårdsinventarium i Västerås Domkapitels arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
