Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEBYGGELSEUNDERSÖKNINGAR. 41
utbildats i sammanhang härmed. I Sverige förekommer detta
också, mest dock, såvidt jag kunnat finna, i gränslandskapen mot
Norge. Så meddelar t. ex Burman1 från Kalls sn: »De emottaga
kalfvar til upfödande och få sedan nytja dem så länge til
mjölkkor, som de förut blifvit födda, då kon säges hafva tjent igen sig;
eller få de nytja en ko sommartiden, emot det att en kalf eller
2:ne getter öfver vintern födas, hvilket kallas hafva kor på lega
och gemenligen sker med det förord, ät den som fått läna, ej svarar
för kons störtande af sjukdom eller den skada som odjuren göra.
Lofvar man åter ät i alla fall ansvara för kon, säges man hafva
den fägod.» Andra exempel finnas från dessa landskap. Granska vanligt
o
har också varit, t. ex. i Ångermanland, Jämtland, Hälsingland och
Dalarna2, att slättborna mot afgift fingo beta sina kreatur på de mera
skogrika socknarnas områden.
o
Återgående till frågan om fäbodflyttningarna, äro dessa skiftande i
olika trakter såväl med hänseende till flyttningarnas mångfald som
tiderna för desamma. Till en och samma gård höra nämligen ej sällan
en eller flera byfäbodar och en eller flera utfäbodar, och då
kreaturen föras mellan dessa, komma de ofta att flyttas många
gånger. Inom vissa trakter är det vidare regel att flytta hem
med kreaturen till slåttern. I Norge finnas endast sätrar af
utfäbods-eller half fäbodstyp, hvilka senare ej alltid kunna skiljas från »Iseger»,
där korna mjölkas och mjölken hvarje dag hembäres. Där det finnes
slåtter vid fäbodarna, uppehåller sig likväl allt arbetsfördt folk på
sätern under höbärgningstiden.3
Man har två slags sätrar, en hemsäter (heimsseter, heimst01),
som ligger lägre och närmare byn, och en fjällsäter (heist01,
lang-sseter, Iangst01, h0gseeter). Dessa kunna förekomma hvar för sig och
vara en gårds enda. Där fäbodväsendet florerar, har man gärna
båda slagen, af hvilka fjällsätern då användes under högsommaren
(sommerst01er), medan hemsätrarna användas en tid på våren (vaar-
1 Burmans dagböcker 1793, s. 89.
2 Jmfr t. ex. Joh. Boding: Ångermanna Hushollning, 1747, sid. 31, och P. H.
Wid-mark: Beskrifning öfwer Provinsen Helsingland (1849) II, sid. 29. Arosenius:
Beskrifning öfver Provinsen Dalarne, Orsa sn.
3 J. Grude: Stolsdriften paa Vestlandet. Stavanger 1891.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
