Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅURA ÅLDERDOMLIGA FISKEMETODER MED R1SBYGGNADKR. 85
och sidoarmarna gjorts desto längre, i tydligt beroende af
platsför-hållandena. Det hade i detta fall tydligen varit bättre fiskevård,
om fångstapparaten blifvit vänd åt motsatt håll, så att fisken fått
tillfälle att genom någon öppning i stängslet komma in till starrängen
i vikens inre och leka där, innan den blifvit bortfångad. Ännu
enklare är den i fig. 4 c framställda varianten, där endast midtarmen
är i behåll och själfva ryssjans korta nätarmar få göra tjänst åt
sidorna, en ganska vanlig typ, kanske den vanligaste af alla. Någon
gång äro icke ens ryssjor n a försedda med sidoarmar (Hults sn, Jön-
Fig. 5. Trearmadt risstängsel med ryssjan borttagen. Försjön i
Eksjötrakten. Samma stängsel som det vänstra i lig. 4 a. Förf. foto.
köpings län). Som en vidare utveckling af denna typ har typen d
framgått, med två ryssjor i rad. Den förefaller att ha varit använd
endast i undantagsfall; själf har jag icke sett den i verkligheten,
endast fått en planteckning af den af en fiskare i Dörarps sn i
Kronobergs län.
Risarniarnas längd varierar naturligtvis efter de lokala
förhållandena (vattnets djup m. m.); mycket korta armar såg jag i Kinda
härad i Östergötland och N. Tjust i Kalmar län använda närmast
land såsom ledarmar för katsor. Äfven byggnadssättet varierar.
Den normala konstruktionen har nyss blivit skildrad. På vissa
ställen bryr man sig icke om att sammanhålla störarna i samma par
med vidjeband, af lättja eller möjligen emedan bottnen är så fast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
