- Project Runeberg -  Fataburen / 1918 /
92

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92 SVEN EKMAN.

Hopfäll barlie ten i längdriktningen är tydligen en praktisk åtgärd
för att få redskapet mer lätthandterligt. Den är däremot icke någon
förändring, som ökar fångstförmågan direkt, men väl. indirekt,
emedan redskapet kunde göras större, framför allt längre, utan att
bli allt för ohandterligt. Förändringen kunde naturligtvis icke
vidtagas, förr än det mjuka garnet ersatt det styfva trävirket.



Äfven ökningen af ingångsstrutarnas antal står i direkt
beroende af garnmaterialets användning, i det att deras anbringande vid
ytterväggen gifvetvis därigenom i hög grad underlättades. Det
egentliga motivet till strutantalets ökning ha vi emellertid att söka
i den nj^ssnämnda tillväxten i längd hos redskapet. Det är för öfrigt
icke alla ryssjor, som skilja sig från mjärdarna genom flera
ingångsstrutar, Sirelius1 har (sid. 183-186) beskrifvit flera i de finska
floderna begagnade ryssjor med endast en ingångsstrut, och äfven
Fries och Ekström (1. c. bih. sid. 28) omtala en sådan typ. Den
förekommer för öfrigt än i dag i norra delen af Mälaren, där jag
hört den omtalas.

Och hvad slutligen ledarmarna af nät beträffar, kunna de osökt
härledas från de ledarmar af ris, som vi nyss lärt känna. Dessa ha
samma läge och ändamål, och äfven deras längre från ryssjari belägna
delar ersättas ofta, såsom vi funnit, af nätarmar. Det är i detta
hänseende af intresse att se, att det ännu, såsom redan blifvit
påpe-kadt, förekommer ryssjor utan sidoarmar af nät (Hults sn i
Eksjötrakten), och lika belysande för frågan är, att i Finland mjärdar
begagnas i alldeles liknande risarmar som de i fig. 4 a framställda
(Sirelius, 1. c. sid. 193, fig. 298, 299).

De nämnda ryssjorna utan nätarmar göra ju intryck af att vara
mer primitiva än de andra och stå därigenom mjärdarna närmare.
De utgöra alltså ett sannolikhetsskäl för det ofvan gjorda antagandet
angående ryssjornas härkomst från mjärdarna. Ett annat sådant
skäl kan man finna däri, att mjärdarna i vissa trakter af Norrland
(Ångermanland,2 Stugun, Mörsil och Frostviken i Jämtland, Lycksele

1 Sirelius, U. T., Uber die Sperrfischerei bei den finnisch-ugrischen Völkern. -
Materiaux et rec.h. ethnogr. Soc. Finno-Ougrienne. Helsingfors 1906.

2 Beträffande Ångermanland drar jag denna slutsats af följande passus hos Ström

o

i hans nyssnämnda afhandling om Ångermanland: >Inbyggarna hafva äfven andra fångst-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:48:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1918/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free