Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WÅGRA ÅLDERDOMLIGA FISKEMETODER MED RISBYGGNADER. 9*5
i Lappland) kallas ryssjor. Det förefaller därför sannolikt, att
åtminstone någon viss typ af mjärdarna äfven i södra Sverige
fordom gått under namnet ryssja, och att detta namn där med
tiden öfverflyttats på det redskap, ryssjan i modern mening, som
ersatte tram j ärdarna, men att i Norrlands inre delar, där denna
ersättning, såvidt min egen erfarenhet sträcker sig, icke ägt rum, det
just är denna sistnämnda omständighet, som gjort, att det
ursprungliga redskapet fortfarande fått behålla namnet ryssja.
Som en egendomlig parallel form till de moderna ryssjorna i den
mening att ett slags sidoarmar förekomma, kan äfven den mjärdtyp
uppfattas, som för kort tid sedan var i bruk i norra delen af
Mälaren (se sid. 102). Som en direkt mellanform mellan mjärdar och
ryssjor kan den väl dock sannolikt icke betraktas.
Vasar.
Definition. Begreppet ->vase» tar jag i det följande i en vidare
omfattning än vanligen brukar vara fallet. De flesta af de
risbyggnadstyper, som det i det följande skall bli tal om, ha nämligen ett
rätt afvikande utseende från de allbekanta risvasarna. Någon
genomförd systematisk terminologi existerar emellertid som bekant icke
beträffande flertalet fiskeredskap, och en del af de nedan afhandlade
typerna ha för öfrigt icke varit kända förut af fackmännen på det
kulturhistoriska området. Vi skola i det följande finna, att flera
vasar, nämligen båsvasarna med risväggar, i sin konstruktion visa
större öfverensstämmelse med de här ofvan skildrade ledarmarna af
ris än med de vanliga risvasarna (som i det följande kallas
rundvasar). När jag det oaktadt skiljer risväggs vasarna från ledarmarna
och sammanför dem med rund vasarna, sker det därför, att jag anser,
att alla vasar ha haft ett nära utvecklingshistoriskt samband
sinsemellan. Orsaken härtill är dubbel. För det första finns det två
omständigheter, som tyda på att båsvasarna med risvägg verkligen leda
sitt ursprung från mera enkla former af ungefär rundvasens
byggmedel, som de kalla ålkassar, gjorda liksom en ryssja. Dessa äro antingen af
smidiga kvistar eller rör eller också pärtor.> I de ofvan nämnda trakterna af Jämtland
och Lappland har jag själf kunnat öfvertyga mig, att mjärdarna kallas ryssjor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
