- Project Runeberg -  Fataburen / 1918 /
121

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN HEL. JULITTA OCH SPAR AF HENNES DYRKAN I SVERIGE. 121

1185 till Säby i Julita; och det är härom som brefvet handlar. Dess
innehåll sammanfattas af diplomatariets utgifvare på följande sätt.

»Konung Knuts Bref rörande ett jordabyte hvarigenom Munkarne
från Wiby lemnat Withbo, Rothelunda, Wiby och Scuthia jemte
12 mark guld emot Säby i Juleta och skogen Ed; med försäkran att
såsom nämnde Munkar upptagit Konungen i sitt broderskap till att
blifva delaktig af alla deras böner och gudstjenst, Konungen deremot
ville, såsom detta Klostrets grundläggare och beskyddare, försvara
allt hvad dem tillhörde.»

Efter flyttningen kallades klostret omväxlande Saba (latiniserad
form af Säby) och Julita. Det framgår emellertid af brefvet och
framhålles uttryckligen af HILDEBRAND1, att Julita kyrka icke var
en klosterkyrka, utan kyrka i den församling, till hvilken klostret
flyttades. Trakten måste i hvarje fall långt förut hafva blifvit
vunnen åt kristendomen, så att klostret i densamma hade att
påräkna ett tryggadt hemvist. När och huru den kristna församlingen
härstädes blifvit grundad, därom är ingenting kändt; namnet ger
anledning till den förmodan, att dess kyrka varit vigd åt den hel.
Julitta.

Om denna förmodan är riktig, kunna vi såsom sammanfattning
af det föregående säga, dels att vi spårat våra helgon i flere olika stift,
dels ock att vi kunnat följa dem tillbaka i tiden så långt de
historiska källorna gå och ännu ett stycke längre. Men vid tiden
omkring 1500, då de svenska ritualböckerna efter hand utkommo i
tryck, synas de i allmänhet ha varit glömda; de enda kända
vittnesbörden om dem från denna tid äro sockennamnet Julita och
förekomsten af deras namn i Linköpings-breviariet. Tänker man på den
bön, som anförts i det föregående, kan man knappast undgå att
sätta dessa båda företeelser i samband med hvarandra. Då afståndet
från Julita kyrka till det nuvarande Linköpingsstiftets nordligaste
punkt endast uppgår till omkr. 2 mil, kan man måhända våga den
gissningen, att omvändelseverket i denna trakt utgått från Linköping,
i hvilket fall socknen, hvars nordgräns utgöres af Hjälmaren, kanske
varit det östgötska missionsfältets yttersta utpost mot norr. Af

1 Sveriges medeltid, III. 963.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:10:45 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fataburen/1918/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free