Fataburen / 1918 / 147 (1906) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I främsta rummet hafva örngåttspetsarna nämnts, emedan
sådana funnos i alla allmogehem, där det ej var alltför fattigt, och hafva
bibehållits i bruk till den dag som är. Men knytspetsar prydde
andra bruksföremål, exempelvis handduk, bordändsduk och
likhandkläde. Kantspetsar plägade förses med tofsar, bildande frans.

Fig. 7. Örngåttspets. Bara hd. Skåne.

Det skånska nätverket hade – som man ju också måste antaga
– motsvarighet inom andra delar af landet. Särskildt torde böra
nämnas de halländska långa hyllremsor eller lister, som vid
högtiderna sattes på ryggåsstugans väggar och tak, Smålands ståtliga
takhimlar, Västergötlands sparrlakan för takprydnad och
Hälsinglands »pinnhufva». I Historiska Museet i Stockholm förvaras en
präktig knuten och trädd medeltida takhimmel.

Äro de nu nämnda spetsarna vanliga, så är det däremot sällan
man bland allmogesakerna träffar på reticella. De afbildningar
som meddelas, fig. 7–9, visa emellertid, att spetsarten är
representerad, dock veterligen endast som örngåttsifällning.

Benämningen reticella (af rete = nät) talar om italienskt
ursprung, men en af de många spetsböcker, som innehålla hithörande
förebilder, påvisar en mera aflägsen källa. G. Francos »Nuova

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>