- Project Runeberg -  Fataburen / 1919 /
15

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


För lösningen av frågan om kulturspridningar eller självständiga
uppkomster måste till en början samma sorteringsarbete av de främmande
folkens kulturprovinser utföras som den för Europas folkliga odling ovan
antydda. Även för naturfolken kvarstår ännu ett grundligt
kronologiseringsarbete, och detta måste gå hand i hand med utforskandet av
dessas förhistoria. När de olika kulturbiologiska grupperna sinsemellan
avgränsats, och när den kulturhistoriska utvecklingen inom varje sådan
grupp kan säkrare avläsas, då skall också Europas folkliga odling kunna
säkert inpassas i sitt sammanhang med andra länders och folkslags.[1]

För att nå hit måste europeisk och allmän etnologi arbeta i
den närmaste kontakt med varandra. Den inhemska folklivsforskningen
har, vid sidan av sin rent nationella uppgift, den att åt framtidens
vetenskapliga arbete rädda ett material, som nu mer än någonsin är på väg
att försvinna. En vetenskaplig disciplin kan den emellertid aldrig bli,
om den icke genom jämförelse med andra kulturer skapar sig perspektiv
över de enstaka företelserna såväl bland allmogen som bland de högre
samhällsklasserna. Och dessa kulturer äro oberoende av gränser mellan
länder och världsdelar. All kunskap om människan såsom förnuftig
varelse är kulturhistoria och såsom sådan inbördes oskiljbar.

Handelsförbindelserna hava varit kulturspridningens pionjärer.
Det är därför som den materiella kulturens företeelser, och därvid
i all synnerhet föremålen, erhålla den största betydelse för avgörandet av
kulturella härstamningsfrågor. Sitt perspektiv bakåt i tiden erhålla
dessa frågor genom arkeologien. Och dennas forskningsmaterial erhåller
i gengäld själ och blod av etnologien.

Dessa här berörda forskningsområden äro strängt taget endast
delar av ett och samma, vetenskapen om människan. Och det,
denna ytterst syftar till, är att vinna svaret på människoandens gåta.
Det svaret skall tilläventyrs evigt jagas; nya lösningar skola endast
öppna nya frågor. Måhända böra vi hoppas, att svaret aldrig skall nås.
Grubblet är syret, som får tanken att brinna.

Detta är forskningens Narkissosöde.


[1] Rörande vad som i hithörande fall utträttats hos naturfolken se Graebner, Methode
der Etnologie, Heidelberg 1911, ett arbete som först efter författandet av denna uppsats
föll mig i händerna, men som på det kraftigaste betonar just de ovan framställda synpunkterna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:49:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1919/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free