Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runstavens uppkomst. Av Nils Lithberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett fullständigt register på alla dessa runstavar skulle sannolikt
sluta på inemot 1,000 nummer. Huvudparten tillhör 1500- och
1600-talen, enstaka exemplar torde gå tillbaka till medeltidens slut. Att
runstaven emellertid vid denna tid har tillryggalagt en rätt lång
historia framgår av att redan nu ett flertal lokala varianter
utbildat sig, vilka i huvudsak fördela sig efter olika landskap. Särskilt
gäller detta om de långa käppliknande stavarna, de som i
1600-talets skrifter betecknas med namnet »swärdzformiga» eller »forma
gladii».
De karaktärer, som känneteckna dessa lokala varianter, äro av två
olika slag, dels sådana av inre, kalendarisk beskaffenhet, dels sådana
som hänföra sig till stavarnas utseende och form. Till den förra
kategorien höra olikheter i helgdags- och gyllentalslängden. Sålunda
förekommer 25/6, David, endast på dalastavar, 24/1, dagen för Erik
den heliges translation, endast på upplandsstavar, Annadagen på
15/12 endast på finska stavar, då svenska stavar däremot hava Anna
på 9/12, på södermanlandsstavarna är Eskilsdagen förlagd till 11/6,
på andra svenska stavar till 12/6 o. s. v. I fråga om gyllentalen
bilda dalastavarna en grupp för sig med talet III ([runa]) på 2/1;
så gott som alla andra svenska stavar hava detta tal vid 1/1. I
intervallerna mellan gyllentalens placering visar exempelvis en upplandsstav konstanta avvikelser från en östgötastav. Dessa nu
anförda karaktärer återgå på inbördes olikheter mellan de medeltida
stiftskalendarierna, därvid Åbostiftet, Ärkestiftet, Strängnässtiftet
o. s. v. följa vart och ett sina kyrkliga traditioner.
I någon mån torde även de olika tecknen för samma dag olika
runstavsgrupper emellan kunna återföras på olika stiftstraditioner.
Frågan om dessa teckens uppkomst är emellertid i ett flertal fall
mycket svårutredd, särskilt beroende på, att vissa ursprungligen
legendariska tecken uppenbarligen erhållit en folketymologisk
omgestaltning, som synes delvis hava försiggått mycket tidigt. När
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
