Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runstavens uppkomst. Av Nils Lithberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1U NST.\VKNS UPPKOMST. IT)
Hos .shoijjpincnia är följande slag av karvstock i bruk: De
taga ett stycke bambu och knäcka det sä många gånger som de tänka
räkna dagar. Så gör även kustfolket på Stora Nikobar.»
Det här ifrågavarande året är knappast ett år i vår mening,
efter som det med en daglängd av omkr. 207 dagar aldrig uppnår
Överensstämmelse mellan manår och solar. Härom bekymrar man
sig icke. Man nöjer sig med att lia en beräkningsmöjlighet för
kortare tidsperioder, vilka som helst, och i ännu enklare form
kommer denna det kalendariska vetandets barndom till synes i bruket
av det knäckta bambustycket. - I förbigående må påpekas den
överraskande överensstämmelsen genom de nikobaresiska och de
svenska svärdsformiga stavarna.
Liknande primitiva kalendrar hava observerats från annat håll.
Härom yttrar sig Schurtz:1 »Då skarpare tidsbestämningar saknas,
kan dock tillfälligtvis ett slags kalender för vissa ändamål
uppläggas. Det omtycktaste hjälpmedlet är knutsnöret; sker en inbjudning
till en fest, som skall räcka exempelvis i 20 dagar, så erhåller var
och en av de inbjudna ett snöre med 20 knutar, av vilka han sedan
för var dag upplöser en, tills antalet är slut. I Guyana använder
man karvstockar på samma sätt»
På samma gång vi här träffa en kalendarisk beräkning i dess
primitivaste form, möta vi också i knutsnöret ett tillvägagångssätt
för räkning av lika primitiv beskaffenhet som karvstocken. Hos
nordasiatiska folkstammar träffa vi knutsnöret jämsides med
karvstocken, och komna över Beringssund kunna vi följa det över hela
Amerika i de nordamerikanska indianernas wampum ner till de
bekanta peruanska quipu’s. Vad karvstocken är för den gamla
världen, är, i stort sett, knutsnöret för den nya, I äldre tider synes
dock knutsnöret även inom det förra området haft en vidare
spridning än nu. Enligt berättelser av gamla kinesiska författare skulle
knutsnöret i Kina hava föregått den kinesiska skriften.2 Ännu i dag
träffa vi i svensk folksed knutsnöret, när jag för att taga bort vår-
1 Urgcschichto der Kultur, Leipzig u. Wien 1912, *. 63:!.
- Weule, Yom Kerbstork zum Alplmbet, Stuttgart 1915, sid. öl).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
