Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Niga för ny. Av N. E. Hammarstedt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»NIGA FÖR NY.> 35
maler missionären K. G. Rodén i en liten bland Evangeliska
fosterlandsstiftelsens missionsskrifter utgiven bok, att, »då man första
gången vid nytändningen ser månen, säger man med blicken vänd
mot denne: Bliv oss en glädje- och lyckomåne; må den unge växa
till och den vuxne bliva stark; den havande kvinnan må föda och
den som fött må ge di; främlingen hinne sitt mål och inbyggarna
må bo trygga i sina hem; den ute betande boskapen komme
lyckligt åter; bliv oss en sädes- och kalvmåne; bliv oss en frisk
hälso-måne; så ofta som en ny hövding tillsättes och en ny måne tändes,
göre Herren oss allt gott.»
En annan klang ha månsångerna i det hedniska Centralafrika.
Från landet öster om Kamerun anför Frobenius ur en resandes brev
en skildring, som här i förkortning upprepas. - Det är natt och
fallmåne för första gången i månskiftet. Doft dåna slagen från
kvinnornas sädesmortlar, och kvinnorna sjunga:
Mycket hirs, mycket hirs; god skörd, god skörd!
Jag vill fylla min mans matkorg,
jag vill ge mina barn mat.
Mycket hirs, mycket hirs; god skörd, god skörd!
Så ljuder bönen från de åkerbrukande kvinnorna; men männen,
jägarna, slå klatschande på sina skinnraantlar, i det de å sin sida
kväda:
I floddalen antiloper, att jag ej kan räkna dem -
antiloper, antiloper, antiloper!
Elefanter med tunga, vita betar för de vite!
Antiloper, antiloper, antiloper!
Visserligen ljuda dessa afrikanska sånger tämligen olika den
här förut från 1700-talet anförda svenska bönen till nyårsnyet, men
väsentligt sett är dock likheten överraskande stor. Det synes intet
hinder för det antagandet, att även hos våra förfäder en gång
kvinnorna, slamrande med sina sädeskrossare, anropat nymånen för god
kornskörd, medan männen önskat sig rikt byte av älgar, hjortar och
uroxar. På den gemensamma byplatsen har man samlats, och dit
hava så småningom även andra byns angelägenheter förlagts vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
