Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arboga guldsmedsämbete. Ett bidrag till kännedom om svensk hantverksorganisation. Av Gustaf Upmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBOGA GULDSMEDSÄMBETE. 75
för första gången ordnas efter en allmän plan. - Av dessa 1620-talets
liksom en del under 1600-talets mitt tillkomna skråordningar, vilka
alla hava karaktären av stadgar för vart och ett yrke för sig, äro
ännu det övervägande flertalet otryckta. För vinnandet av en
översikt över det svenska skråväsendets förhållanden vore det givetvis
önskligt att dessa 1620-talets och de följande årtiondenas stadgar
bleve utgivna. - Den första allmänna skråordningen, gällande alla
yrken, utfärdades och trycktes år 1669, och år 1720 utkom slutligen
den »Kungl. Maj :ts algemene ordning och skrå för alla handtverkare
i Sverige och Finland» som, omtryckt i talrika upplagor förblev
gällande ända till år 1846, då skråväsendet i Sverige avskaffades
och s. k. näringsfrihet infördes. - Av betydelse för skråväsendets
förhållanden i Sverige under nyare tiden äro därjämte, utom de
ovanberörda huvud-stadgarna, en otalig mängd förordningar och
stadganden angående detaljer, som utkommo särskilt under 1700-talet.
Men därjämte finnas de stora mängder av källmaterial, som består
i hantverksänibetenas och gesällskapens egna protokoll, räkenskaper
och övriga handlingar, vilka givetvis innehålla ofantligt mycket
rörande den praktiska tillämpningen av stadgarna och rörande själva
hantverkslivet och respektive yrkens organisation och utveckling
m. m. Monografiska framställningar av ett visst yrkes historia eller
av ett visst lokalt hantverksämbetes historia, grundade på
källmaterial av ovannämnda slag torde därför äga sitt intresse och vara
nödvändiga, innan en mera omfattande och allmängiltig det svenska
skråväsendets historia kan skrivas.
Det bidrag, som jag här skall söka lämna härtill, behandlar
Arboga guldsmedsämbete eller som det i den älsta bevarade
protokollsboken, från år 1652, kallas: sdet lofliga Guldsmedsämbetet uti
Wäs- och Södermanland» (Västmanland och Södermanland).
Hantverket hade genom skråorganisationen sådan denna utbildats
under den senare medeltiden erhållit en interurban eller t. o. m.
internationell karaktär: på sådant sätt nämligen att mästarna av ett
visst yrke betraktades såsom medlemmar av ett brödraskap med
internationella förbindelser: en mästare inom t. ex. guldsmedsyrket,
som var boende i Stockholm eller någon annan svensk stad, betraktade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
