Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ynglingalaget. En gengångare i samhället. Av Sigurd Erixon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YNGLINGALAGET. EN GENGÅNGARE I SAMHÄLLET. 99
Den, som icke gifte sig, betraktades som halft förlorad, och gamla
ungkarlar voro ytterligt sällsynta.
Som så ofta motsvaras de etnologiska kategorierna av språkliga
I Boda och Leksands socknar i Dalarna skiljer man mellan pojkar,
d. v. s. småpojkar, och »stur-» eller storpojkar, som konfirmerats.1
Konfirmationen ligger mellan 14 och IG år och motsvarar således
manbarhetens inträdande. Detta är ett allmänt drag i Europa, ty
kyrkan har med praktisk blick förlagt konfirmationen just på denna
punkt för att därmed själv övertaga den invigningsceremoni, som
måste ha forefunnits. Alltid sammanfaller dock icke konfirmationen
med ståndsförändringen, l Boda socken, Dalarna, räknades pojkarna
ej såsom storpojkar förrän ett år efter konfirmationen. Under
mellantiden kallades de »kuntpojkar» och behandlades av de äldre närmast
som barn.2 I Rättvik har man åtminstone i senare tid fått »läsa
sig fram» först efter uppnådda 16 år, och gränsen har där förlagts
till denna ålder.2 Men i en del socknar i Västerbotten räknades
man-barheten oberoende härav från 16 år, och i andra socknar i Väster-
o .
botten och Ångermanland har den räknats så sent som från 18 år.3
Såsom jag nedan skall visa kunna dock dessa förskjutningar vara
imaginära och istället motsvara en uppdelning inom
ynglingagruppen.
Det gamla och mest spridda namnet på ynglingen var dräng, som
först i senare tid fått sin bibetydelse av tjänstedräng. På våra
runstenar är »god dräng» en äretitel. Storpojken eller drängen kallas
också ungkarl samt t. ex. halv- eller helkarl, såsom i Västergötland,
Småland och Skåne, medan benämningen strek nyttjas i Jämtland.4
Småpojkarna ha härifrån skilda benämningar, vanligen med något
förklenande betydelse.
Den gamla rättstermen övermage, d. v. s. oförmående eller
omyndig, lever kvar i folkspråket i t. ex. Marks och Bollebygds
1 Byundersökn. 1918 och 1919 (i Nordiska Museets arkiv). Termen storpojk finnes
också i samma funktion i Vörå och Oravais’ socknar i Österbotten enligt Wikman,
anf. arb. i Hembygden VI sid. 35.
2 Byundersökn. 1919.
3 Byundersökn. 1918.
4 Enligt medarbetaren i byundersökningarna i Jämtland docent Herman Geijer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
