Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ynglingalaget. En gengångare i samhället. Av Sigurd Erixon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YNGLINGALAGET. EN GENGÅNGARE I SAMHÄLLET. 105
få komma in i deras krets. En kanna bränvin var det vanliga.
Var ynglingen fattig, gick det dock med ett stop, Detta kallades
»bistå för stoupojk» (-storpojk). Vid dansen skulle det sedan hurras
för de nyinvigda, och först efteråt fingo de följa med de äldre
pojkarna vid deras besök hos flickorna »å fri». En utböling fick
spendera mera eller i senare tid betala penningar.
Den skål, som av den nyinträdande skulle bekostas och drickas
tillsammans med de nya lagskamraterna, är förbundsskålen i vanlig
bemärkelse.1 Den återfinnes i alla slags samfundsbildningar och är
en så allmän och genomgående företeelse, att något lån från annat
håll icke behöver ifrågasättas. Det samma gäller den motsvarande
inträdesavgiften.
I Svealand och Norrland sker upptagningen i ynglingalaget först
och främst genom att den nykomne får följa med i flocken vid natt-
o
frierierna. I Norrland, särskilt i Ångermanland, finnes exempel på
att detta varit förenat med en handgriplig invigning i själva saken
och dess anständighetskrav, varvid även böter förekommo, om
reglerna ej följdes. Här har då skåldrickningen, där den förekommit,
följt en dag efteråt. Uppgifter finnas också att den nyinvigde
hissades, så exempelvis i Hälsingland.2 Stundom var detta förenat
med hurrande såsom i Österbotten. Båda dessa ceremonier ha sin
motsvarighet vid bröllopet.
Den intima förbindelse, som rått mellan ynglingalagets
organisation och nattfrierierna, visar mer än annat dessa företeelsers
ålder-doinlighet.
Emellertid måste man, så vitt jag kan se, räkna med en högre
grad inom ynglingarnas åldersklass, och denna sammanhänger intimt
med det erotiska livet. Det är helt enkelt en högre etapp i den
förberedelse för äktenskapet, som ynglingalaget går ut på.
Redan som »styving», d. v. s. i 13 och 14 årsåldern, säger Visted,3
sluta pojkarna i Norge sig samman om lördagskvällarna och draga
1 Jfr H. C. Trumbull, The blood covenant, London 1887, och N. E. Hammarstedt.
Brorskål och blodsförbund. Fataburen 1908 sid. 220 f.
2 Byundersökn. 1917-1919 samt meddelanden av intendent Nils Keyland.
3 Visted, Norsk Bondekultur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
