Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ynglingalaget. En gengångare i samhället. Av Sigurd Erixon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
SIGURD ERIXON.
Organisationen av ungdomens gillen, lekstugor och upptåg är
byggd på samma principer som i allmänhet gjort sig gällande inom
allmogens samliv, d. v. s. omgång och sammanskott. Man samlades
i tur i de olika gårdarna, och mat och dryck hopfördes antingen
genom mer eller mindre festlig tiggargäng i gårdarna eller genom
sammanskott av deltagarna själva. Härvid har på vanligt sätt en
ganska ingående kontroll förekommit. Bruket var vanligt redan i
förkristen tid i Norden.
Fig. 8. Majgilleskalk,
»majgilles-sto v» av trä, rödmålad, från Ingels-
torps sn, Ingelstads hd, Skåne.
Dat. 1800. Nord. M. 1,160. H. 15,1 cm.
Fig. 9. Majgilleskalk, »majgillesstov>,
av trä, blåmålad, från Ingelstorps sn,
Ingelstads hd, Skåne. Nord. M. 1,159.
H. 13,8 cm.
Dryckesseder, danser och upptåg gingo också i strängt
traditionell stil. Det finnes vidare exempel på att ungdomslaget vid
sidan av kassor, knävlingar och stadgar haft gemensam egendom för
gillesbruk. Sådana äro tre i Nordiska Museet bevarade
»majgilles-stop» från olika byar i Skåne, målade i rött eller blått, vilka dessa
byars ungdomslag använt vid sina dryckeslag och sannolikt tillhört
lägena, fig. 8-9.
På annat ställe har jag sammanställt en del uppgifter om
samlingsplatser och festlokaler hos allmogen.1 Det ursprungliga har
1 Studier tillägnade Oscar Almgren 199/nl9, sid. 33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>