Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ynglingalaget. En gengångare i samhället. Av Sigurd Erixon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YNGLINGALAGET. EN GENGÅNGARE I SAMHÄLLET. 121
varit att sammankomsterna skedde ute, på bestämda platser, åtmin-
o
stone så långt detta var möjligt med hänsyn till vinterkölden.
Åtskilliga tecken tyda på att även bröllopen firats på detta sätt.
Ungdomen har också flerstädes haft sina bestämda
samlingsplatser. Däremot torde säkra uppgifter icke kunna erhållas om
särskilda hus för detta ändamål. Likväl uppgiver Oedman i sin
Bohusbeskrivning, att i Tegneby på Orust enligt en gammal saga
skall ha funnits, pä den plats där kyrkan nu står, »ett afgudahus
eller ett spelhus, ther thet hedniska unglydet samlades och öfwade
sig i kämpande och flera dylika exercitier eller öfningar».1 Vi skulle
möjligen här ha en motsvarighet till de primitiva folkens
»männer-haus».2
Ett särskilt problem av ganska stor etnologisk räckvidd är frågan
om ynglingalagens vidd och sammanhållning utåt. Det vanligaste
är, att byarna eller bjud- och byteslagen, d. v. s. vanligen husförhörs
-rotarna, hålla ihop. Exemplen på motsatsen äro emellertid ganska
talrika. Det ser ut som om ungdomslaget fastare uppehållit de gamla
traditionerna ifråga om sin omfattning än vad bjudlagen gjort. När
t. ex. en by är delad i flera bjudlag, brukar dock ungdomen hålla
ihop inom hela byn. I Västergötland och sporadiskt på andra håll,
där socknarna äro mycket små, har hela socknens ungdom kunnat
uppträda som ett lag. Detta torde dock i allmänhet mera gälla
uppträdandet vid de större årshögtiderna, då de mindre lagen sålunda
trädde i samverkan eller blott möttes. Synnerligen utpräglat är
detta vid kyrkhelgerna i Norrland samt vid marknader, Däremot
torde det vara helt andra faktorer än sammanhållning och
organisation, som förklara att ungdomen från större områden än en socken
drager sig ihop till vissa platser. Här är ej platsen för ett
utförligare ingående på dessa frågor.
Det torde behöva nämnas, att jag ingalunda vill hävda, .att en
utpräglad organisation av den art, som här och där kunnat påvisas,
skulle ha varit gällande överallt. Det är endast under särskilda
gynnsamma förhållanden, som sådana specialutbildningar skett och
1 Oedman, Bohusläns beskrifning, 1746, sid. 228.
2 Jfr Schurtz, anf. arb., passim.
L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
