Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linberedningsverk. Några ord med anledning av ett nyförvärv till Skansens byggnadsmuseum. Av Nils Keyland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINBEREDNINGSVERK. 129
por, klappas och bultas åter med förberörda klappmaskin (slagel),
ifall ingen wattu-stamp skulle vara för handen. De bästa
slags linstampar äro med tre hamrar, varav den mellersta
är något större och tyngre än de andra, alla stå
perpendiku-lärt över en sten, som bör vara slät och jämn. Trenne
personer förrätta arbetet med fyra knippor i sänder,
läggandes först rotändan under mellan-Hammaren och medeldelen
under sidhamrarna. Öfwer spitzen eller blomman af Linet
läggas twå knippor, den ena på den andra, så att det får en
jemn stampning öfwer allt».
Om Bromans linhammare uttalar sig berömmande en bekant
ivrare för Hälsinglands ekonomiska utveckling, Pehr Schissler (i
boken Hälsinga Hushåldning1). Schissler nämner erkännsamt även
hans linskäkt, fastän det med en liten reservation: »Herr Pr obs t en
Bromans uprättade och upfundne Linhammare, är til Linets
dängande både nödig och nyttig, samt wäl inrättad ty med
thensamma lises Arbetarne ganska mycket hwarest tilgång
är uppå Bäckar och Strömmar. Med icke mindre förstånd
är hans upfundne Ström-skiäkta inrättad . . . Efter
klapp-ningen följer skäcktningen, antingen uti en ström skiäckta.
Hwarmedels thet wäl går fortare, men en del agnor sitta tå
gierna qwar, eller med handskiäckta efter wanligit sätt».
Från 1764 härrör nästa litterära belägg, och hava vi för detta
att tacka författaren till den bekanta hälsingländska
sockenbeskrivningen Delsboa Illustrata, Knut Nilsson Lenseus, vilken - utan
att med ett ord omnämna skäktverk - om linhammaren
skriver:-»Squalte-qvarnar eller fot viskor, och jemväl dängehamrar,
hafver man här i socknen god råd uppå, mest i alla ströinar.
Ty uti den enda och korta Stömnäsån får man räkna 29 par
stenar uti 18 qvarnehus, och därjämte 8 stycken dängehamrar.
med hvilka skäfven ifrån det torkade linet utbultas».
1 [Stockholm] 1749, s. 35 och 60. Jfr Dens., Beskrifn. öfwer Jerfsö Sockii och dess
Kyrka, Cap. IV §§ 9, 10.
2 Git. i nya upplagan av 1892, s. 21.
§-202911. Fataburen 1921.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
