Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linberedningsverk. Några ord med anledning av ett nyförvärv till Skansens byggnadsmuseum. Av Nils Keyland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 NILS KEYLAND.
Vattenhammaren (linhammaren) hade alltså även inom Törnstens1
verksamhetsområde (liksom i Hälsingland) försprånget. Skäktmaskinen
var tills vidare blott ett projekt, varav visserligen mycket väntades.
Omsider hittade den fullbordade maskinella skäkten, hur och när
och i vad utsträckning inå lämnas osagt, vägen norrut även till de
linodlande ångermanlänningarna, såsom linhammaren förut gjort. Vi
finna en antydan om detta faktum i en nyligen publicerad artikel i
K. Lantbruksakademiens handlingar för 1918,2 vari det (s. 499) heter:
»Uti Norrland svingskäktas en stor del av linet på vad orts-
c
befolkningen särskilt i Ångermanland kallar »Svärmare»,
d. v. s. en vattenhjulsskäkt driven av samma axel som
ham-marbråkan. Långsamt går arbetet och kvinnorna giva sig
godan rö i sin sittande arbetsställning. Kvalitativt bliver
dock arbetsresultatet gott».
Tvenne i nämnda artikel meddelade avbildningar från ett
norrländskt (ångermanländskt?) linberednings verk visa dels två »Svärmare»
i verksamhet, dels en »hammarbråka», och Överensstämma dessa
detaljer noga med motsvarande detaljer inom Skansens
beredningsverk. Till förklaring på den bild, som visar hammarbråkan,
tilllägger sagda artikels författare: »Det på vattenhjulsaxeln roterande
nabbhjulet lyfter med sina nabbar hammaren, under vilken linet bråkas.
Jämförelsevis kan nämnas, att en valsbråkmaskin med 11 knivvalsar
bråkar vid samma arbetsbetjaning mer än 10 gånger så mycket på
samma arbetstid som en bråkhammare».
.. *»
Även från nedre Härjedalen, Alvros sn, har jag en
uppgift om linberedningsverk. Ett där befintligt exemplar var
kombinerat med en mjölkvarn.
I fråga om det viktigaste, själva arbetsresultatet, ställer sig en
nutida ivrare för rationell linodling, prof. E. O. Arenander på tal
Q
1 Törnsteu, författare till »Nätra Sokns Lin-sade i Ångermanland» (Akad. avh.
o
Upsala 1753), sedermera kyrkoherde i Torsåker i södra Ångermanland. Företog på grund
av offentligt uppdrag en studieresa till Polen, Kurland och Lifland, över vilken resa
han ock utgivit en beskrivning, tryckt 1763.
2 Artikel: Hugo Hennig, Om linberedning och dess framtidsutsikter för vårt land,
s. 482 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
