Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linberedningsverk. Några ord med anledning av ett nyförvärv till Skansens byggnadsmuseum. Av Nils Keyland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 NILS KEYLAND.
Jämförelser och förklaringar. Uppgifter om linberedningsverk
i andra länder. Några ord om den Bromaiiska »uppfinningen).
Om man sammanställer vad som i det föregående efter äldre
författare anförts rörande själva linberedningsmekanismen, så skall
man finna, att det allt tillhopa ej utgör mer än att det rymmes på
några få rader. Beskrivningarna, i sin avfattning egentligen blott
dunkla antydningar, låta en i alla fall förstå, att
linberedningsverket ända från sitt första framträdande utgjort ett lockande
försöksobjekt samt att man därpå offrat ingen ringa möda för att
åstadkomma förbättringar och utvidgningar. Huruvida Broman själv
sysslat med dylika, eller om uppgiften redan från början
omhändertagits av andra, finnes mig veterligen ingenting berättat, men säkert
är, att linberedningsverket i sin nuvarande kombinerade form med
gemensam draginrättning för stamp och skäkt i mycket skiljer sig
från de tidigaste enkla utkasten.
Till belysande härav upprepar jag några satser ur det föregående,
valda med hänsyn till mekanismens huvuddelar, börjande med
hammaren, vilken som sagt först kom i bruk och sedermera även ofta
behöll sin självständiga ställning gentemot skäkten, som hade svårare
för att vinna förtroende och fotfäste ibland allmänheten.
Broman omtalar utan vidare utläggningar »Et hjuhl uti ena
watturänna, som förde up och neder en hamare giorder af
trä». Försåvitt han därmed åsyftar en" hammare med skaft, vilket
med hänsyn till fig. l är det troliga,’ och icke en perpendikulär
stamp (jfr Bennet), så stämmer definitionen in på Skansens stampverk.
Linné (fig. 1) tillägger att »en falluka på golfvet togs up,
då hammaren stanna skulle». L. torde med denna fallucka åsyfta
ett vanligt vertikalt stämbol för vattenströmmens avstängande i
hjulrännan, så inställt att det från golvet, där man stod, kunde
dragas upp och släppas ned med tillhjälp av t. ex. ett handtag eller
en hävstång.
Hos Bennet (1738) göra vi bekantskap med en ny stamptyp.
Denna har ej mindre än 3 hammare, »hvaraf den mellersta
är något större och tyngre än de andra, alla stå perpen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
