Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till förklädets historia. Av Gerda Cederblom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förklädena, så kunna tre typer antecknas. Förklädet, som så att
säga utgör kjolens framvåd, d. v. s. man har begagnat sig av ett
annat tyg än i den övriga kjolen till framstycke. Denna
förklädestyp återfinnes i 1500-talets högre stånds dräkt, se fig. l, samt inom
Skandinavien i Dalarna inom Rättvik och Boda socknar i den s. k.
»kjolbräddan». Säkerligen har dock denna »kjolbrädda» under äldre
tid förekommit å flera håll. I Kaluga, Ryssland, samt å det
bayerska höglandet är den konstaterad.
Den andra typen är till snitten den första lik, men bildar ett
självständigt klädesplagg, som är rynkat eller veckat kring midjan
samt försett med midjeband. Denna förklädestyp äger ävenledes
motsvarighet inom högre ståndsdräkten, där den tidtals är i bruk
från renässansen intill nutiden. — Bland allmogen förekommer den
i varierande längd och bredd inom hela Sverige (utom bland lapparna),
större delen av Norge, Danmark och Finland samt å de flesta håll
i Väst-Europa.
Den tredje förklädestypen saknar rynkorna kring midjan och
utgöres helt enkelt av ett rektangulärt tygstycke, som kring livet
fasthålles med knytband. Denna typ finner man enbart i östra och
södra Europa, stundom vid sidan av typ två. Denna tredje
förklädestyp äger icke någon motsvarighet inom det historiska dräktskicket.
Dess ursprung torde vara att söka på annat håll. Och särskilt det
förhållandet, att på sina ställen ett förkläde burits fram och ett bak,
såsom exempelvis bland mordviner och rumäner, för tanken till
kvinnodräktens mest primitiva form, ett skört fram och ett bak, se fig.
2. Även från Amager är egendomligt nog ett förkläde anträffat
och till Nordiska Museet förvärvat, som enligt uppgift är avsett
»att hängas bakpå».
Följer man kvinnodräktens utveckling inom de högre stånden
under 15-, 16-, 17- och 1800-talen, ser man dock att förklädet där
ingalunda genom tiderna betraktats såsom ett oumbärligt
klädesplagg. Under vissa perioder har det dock intagit en framskjuten
plats, så var exempelvis fallet under 1500-talets senare hälft.
Danska inventarieförteckningar omtala från nämnda tid »flöjelsförkläden»
på »sölv-» och »guldbund», och Gustaf Vasas dotter prinsessan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
