Fataburen / 1921 / 158 (1906) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till förklädets historia. Av Gerda Cederblom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betydligt mer avlägsen än den, då förklädet (det utanpå kjolen burna)
börjar bliva ett med allmogekvinnans dräkt samhörigt plagg.

Det vill alltså synas som om det förkläde, vilket burits såsom
underplagg, först givit upphov till alla dessa magiska föreställningar.
En överföring av dessa föreställningar från det äldre intimare plagget
har så småningom skett, då efter
renässansens inbrott
allmogeförklädet under påverkan av ett
historiskt dräktskick blir ett till dräkten
mera samhörigt yttre plagg.

Fig. 4. Skinnkjol med vidhängande liv från Alfta sn, Hälsingland. Nord. M. 117,136.

Huru har då detta första
förkläde sett ut? Det är ju ett
spörsmål, som ur dräkthistorisk
synpunkt äger sitt stora intresse. De
spår, som detsamma efterlämnat,
äro emellertid ganska svaga. —
Men då man tänker sig djurskinnet
såsom material och har för ögonen
de inom den svenska
allmogekvinnans dräkt allmänt brukade
hängselplaggen, formar sig det första
förklädet i fantasien gärna till ett
plagg, som till snitten står
dalkarlarnas »skimpa» eller
skinnförkläde nära, fig. 3.

Det av Linné i Lima socken
anträffade kvinnoförklädet av fårskinn, buret i stället för särk, skulle
alltså kunna betraktas såsom en kvarleva av detta första förkläde.
Att skinnförkläden i form av förskinn med bröstlapp och
hängslen även i sen tid burits till kvinnodräkten, därom vittna trenne,
Nordiska Museet tillhöriga skinnmagder från Ytterhogdal, Bjuråker
och Delsbo socknar inom Hälsingland. Såsom hängslen och livband
ha dock här använts vävda eller flätade ylleband.

Tänker man sig tvänne förskinn burna ett fram och ett bak,
löst hängande eller sammanhållna över höfterna samt med bälte om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>