Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brudstrumpeband. Undersökning om strumpebandets, särskilt brudstrumpebandets betydelse. Av Louise Hagberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRUDSTRUMPEBAND. 187
; - - nu skynden fort, låt se Er Sänge-färd,
Om I ei det förstå, skall I därom bli lärd
Herr Brudgum utan krus tag Bruden uti Handen.
Låt Henne lägga bort de många biäfs or’h banden
I fÖlgs sed’ii wackert åt i sängen som liar står.’ 1
»Sängledningen» levde länge kvar till namnet, på 1800-talet
skedde denna ceremoni ofta i sakristian eller sockenstugan, varvid
prästen läste någon bön, och en psalm pjöngs. Följde prästen med
till bröllopsgården, kände ceremonien äga rum där.2 I en beskrivning
över ett bröllop i Dalarne år 1851 heter det: »efter denna handling
som bär det sällsamma namnet sängledning, skedde stor lyckönskan».-’
En rest av sängledningsceremonien är troligen de tvänne
»brudkuddarna», som brukade föräras bruden i lysningspresent för att sedan
användas under vigselakten.
. .
Även bland svenskarna i Finland har strumpebandsceremonien
varit vanlig; från 1840 talet bevarade band likna de här
förekommande, på sammet målade och med pärlbroderier i blått och gult.
Från en häradshövding L-s bröllop år 1846 berättas, att den förnämste
marskalken enligt då rådande bruk knöt av bruden hennes
strumpeband, vilket man aldrig ansåg som något opassande, man hade den
engelska strumpebandsorden i minnet och tänkte: »honni soit qui
mal y pense» (skam den som tänker illa härom).1
Bland allmogen synes det ej heller ha varit så alldeles ovanligt
med dylika brudstrumpeband, åtminstone bland förmögnare
bondfolk. Att så förekommit berättas från en del bröllop i
Värnhems-trakten på 1850-talet, varvid strumpebandet avtogs och bruden
spelades in i brudkammaren på sätt som ovan beskrivits.5 I trakten
av Borås synes det även ha varit vanligt; i början av 1800-talet
1 Brudskrift tilJ Erik Norberg och Anna Christina. Schwede, Stockholm 1719,
Jämtlands Bibliotek, Östersund.
2 J. Nordlander, Bröllopen i Härjedalen för omkr. 50 år sedan. Uppt. 1896,
Uppsala Landsmålsarkiv. Acc. 29.
3 L. B. Falkman, Ett bröllop i Järna socken i Dalarne. Samf. för Nord, Museets
främjande J 888. Stockholm 1890, s. 24.
4 Meddelat av fru H. af Billbergh, f. Lewin, Stockholm.
5 Meddelat av fröken Olivia Södergren, Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
