Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brudstrumpeband. Undersökning om strumpebandets, särskilt brudstrumpebandets betydelse. Av Louise Hagberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRUDSTRUMPEBAND. 199
där vid bröllop är vanligt, att en mängd försäljare bruka samlas
utanför mairiets portar för att åt bröllopsgästerna bjuda ut vita
bandrosetter och orangeblommor.1 Utdelandet av band omtalas även från
franska landsbygden, där samtliga bröllopsgäster brukade tilldelas
band, vilka av brudsvennerna fästes på de kvinnliga och av tärnorna på
de manliga gästerna, och vilken ceremoni alltid åtföljdes av en kyss.
Ibland förekom det att bruden själv delade ut banden, vilka voro
violetta för männen och rosa eller blå för kvinnorna. För omkring
en åttio år tillbaka säges det emellertid blott ha varit föräldrarna,
faddrarna, brudsvennerna och tärnorna som sålunda ihågkommos och
då med röda för männen - i sorg violetta eller bruna - och blå
för kvinnorna.
Om ock den ovan beskrivna ceremonien med
brudstrumpebandets avtagande ej hos oss i någon nämnvärdare grad haft sin
direkta motsvarighet ute på landsbygden, så finner man däremot så
mycken mera folktro, som anknyter sig till såväl det vardagliga som
brudens strumpeband. Vid gjord undersökning härav har ett ganska
rikt material influtit, vilket nu delvis här meddelas i samband med
liknande ifrån andra länder. Alla dessa folkföreställningar visa,
vilken stor betydelse strumpebandet alltjämt haft sedan gamla
tider.
När sålunda ett barn skulle för första gången begagna
strumpeband, så skulle man knyta på det om morgonen och så icke se på
det förrän om aftonen. Lossnade det dessförinnan, skulle barnet dö
tidigt; satt det däremot ordentligt fast, när man om kvällen såg på
det, skulle gossen eller flickan bli mycket gammal. Satt det löst,
skulle barnet komina att dö i medelåldern. Det sålunda för första
gången begagnade strumpebandet skulle vara nytt, ty annars
riskerade man, att barnet blev bortbytt. När bandet sedan blev utslitet,
fick det på inga villkor kastas bort, ty det kunde sedermera
användas till att bota sjuka med.
När man friade, fick strumpebandet icke sitta löst, ty då skulle
äktenskapet icke bli lyckligt.2
1 Meddelat av förf. H. Gaidoz, Paris.
3 Meddelat av Arnold Olsson, N. Orust, Bohuslän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
