Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brudstrumpeband. Undersökning om strumpebandets, särskilt brudstrumpebandets betydelse. Av Louise Hagberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRUDSTRUMPEBAND. 201
vattnet, och när det döptes, skulle ett av dessa band ligga i lindan.
När barnet sedan konfirmerades, skulle det om halsen bära en bit
av det strumpeband modren första gången hade på sig efter det hon
blivit kyrktagen. Under den tiden hon var havande, till dess hon
blev kyrktagen, fick hon nämligen ej bära strumpeband.1 Och en
barnaföderska får ej ha dem påknutna, emedan förlossningen i så
fall ej kan försiggå på naturligt sätt.2 För att underlätta
ned-komsten har det bland sydslaverna varit särskilt brukligt, att
mannen skulle slå hustrun med sitt strumpeband.3
Liksom hos de gamla britterna - och ännu vid slutet av
1700-talet hos högländarne i Skottland - en med mystiska tecken
försedd gördel vid svåra förlossningar knöts om midjan på den
blivande modren,4 så har det i Sverige varit en vitt utbredd tro, att
ett på ett visst sätt behandlat strumpeband skall kunna hjälpa vid
dylika tillfällen. Man skall nämligen låta maskskre», »skefe» eller en
»daggorm» krypa över ett strumpeband och sedan binda det om
midjan på den sjuka. Då hjälper det, om hon har svårt att föda; och
även för ryggvärk säges det vara ett osvikligt medel. Under regnigt
väder hopa sig små gråvita maskar eller insektslarver tätt intill
varandra, vilka i form av ett band sakta krypa fram. Lägger man
ett strumpeband framför ett dylikt skre, brukar det ta en hel dag,
innan hela massan har hunnit tåga över.5 Men sedan är det
strumpebandet ett osvikligt medel vid sådana sjukdomsfall. Var
förlossningen särskilt svår, brukade man över den sjuka göra tre knutar
på hennes strumpeband, vilka åter kunde låta sig utdragas och så
draga dem ur varandra.0
Miste ett barn aptiten, fick matleda, skulle man ta det
strumpeband modren haft som brud och därmed låta en klok gubbe eller
gumma mäta barnet tre gånger från armbågen och till fingerspet-
1 Meddelat av Arnold Olsson, N. Orust, Bohuslän.
2 Meddelat av W. Sjöberg, Replot, Finland.
3 Fr. Krauss, Sitte und Brauoh der Siidslawen, Wien 1885, s. 539.
4 Brand, anf. arl). IT, s. 67.
:> Nord. Museets arkiv. L. Hagberg. Uppteckningar från Gestrikland, Medelpad
och Hälsingland.
6 Russvurm, Eibofolke. D. IT, Reval 1885, § 366. 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
